Göteborgsposten – 22 mars 1873, sida 1

Ja, ärade insändare, nu kunna visserligen vi båda utropa med Schiller: Wir haben das unsrige gethan! Nu vore det endast bra roligt att veta till Avem, man egentligen bör rikta ett väl befogadt: Thun Sie (gefälligst!) das Ihrige! På gathörnen ha under de senaste dagarne funnits uppslagna plakat af följande småtrefliga innehåll: Idag eckföljande dagar uppträder i Herrspangbergs hus utiutvershuset Rosenberg i haga på husargatan Den afrikanske djurtämjaren Horischandia (den s. k. vilde mannen even en krigsteater förevisas ifrån 4 f. m. till 10 e. m. i sin nationaldrägt med en (öfverstruket) som dansar efter musikens takt 0. 8. v. Hr Horischandia tyckes tänka som så: morgonstund har gull i mun, derför stiger han upp redan klockan fyra på morgnarne, väcker Åkrigsteatern i sin nationaldrägt med en som dansar efter musikens takt och börjar så tidigt på morgonqvisten att lefva vildt. På härvarande postkontor inlemnades nyligen ett bref med följande mystiska utanskrift: til An Andersson konde Sjo när hos här komme rått Smett I Kollbeen per fällns borj Slias Wik. Det vill i sanning en fintlig posttjenstemans förmåga till att utleta, att meningen med denna rotvälska helt enkelt skall vara: Till And. Andersson, konditionerar hos herr kommerserådet Smitt i Kolberg, pr Flensborg, Slesvig. Hur mår din fru? frågade en vän en annan, jag har hört, att hon varit krasslig. -ÅÅh jo, nu i hon kry igen, men.. — Men ... — Doktorn har ordinerat så dyra medikamenter .... — tDyra?t — Ja, jern, du vet jernet stiger ... — pet kunde vara värre, min bror, tänk om det vore .. — Vore ... 2 Stenkol ! LLAOmFFAWW RV