mann, Sissignol, Orampon och Paupinel. Af dessa ha Fremont samt Probst och Auffermann icke inställt sig vid domstolen, hvarför de ock fällts för bedrägligt förfarande. Stämningen beskyllar äfven flera kommersiela myndigheter i Paris för att ha biträdt de anklagade i att bedraga den franska allmänheten rörande företagets egenskaper och allmänna ställning. Enligt lagen i Frankrike, kunna främmande säkerheter endast noteras på pariserbörsen, sedan vissa förutgående vilkor blifvit uppfyllda. De föröfvade sveken, heter det i stämningen, bestå i trenne hufvudpunkter: en ovedersäglig garanti, anläggningen af en jernväg från det ena hafvet till det andra med utgångspunkt i Norfolk, och en garanti af Unionsregeringen för materielens fria införsel från Frankrike. För de främmande säkerheternas notering å pariserbörsen är ett af vilkoren det, att de skola vara noterade på börsen å den plats, derifrån de äro utfärdade. Men Newyorker-börsen noterar återigen endast sådana bonds i jernvägar, hvilka äro färdiga och i full verksamhet, så att här mötte stora svårigheter. Men genom generalkonsul Boileaws försorg infördes dock i tidningen NewYork Tribune d. 30 okt. 1868 följande: Första hypoteksbonds å 6 94 i Memphis el Paso and Pacisio Railway, kapital och ränta betalbara i guld, utbjudas till 105 af Hodjetin, Bandal, Holsel och Auffermannx. En månad derefter öfversändes till Paris den officiela noteringen å Newyorks börs i ett bref, hvari det heter: å direktörernas befallning, intygas härmed att de första hypoteksbonds i Memphis el Paso and Pacific Company, utfärdade i tvenne serier om 5 mill. hvardera, i bonds å resp. 100 och 1000 dollars, tillåtas bli negocierade på Newyorks börs. Detta intyg var undertecknadt af en person vid namn Spencer, såsom sekreterare, hvars identitet återigen intygades af Fredrik Kapp, netarius publicus. Nu visar det sig, att Spencer aldrig funnits till, att Kapp är död och att bonds icke utfärdades i Frankrike förrän 1869, ett år efter intygets utgifvande. Det var Boilean, som genom sina uppgifter till mäklarne slutligen lyckades besegra svårigheterna. Nu spörjes: Var noteringen å börsen köpt? Gåfvos skänker åt höga personer? Säkert är, säger stämningen, att Probst begärde penningar af Fremont för att enlever noteringen i Paris, att 123,000 fres skickades för detta ändamål till Parades, och att Probst erbjudits 235,500 fres. Boileaulåterigen har fått 736,320 fres för de tjenster han gjort bolaget. Nästan öfverallt är det jernvägar eller jernvägsspekulationer, som demoralisera. De belopp, som det här gäller, äro ofantliga, och frestelsen är stor för en person att söka skaffa sig en god fortune på denna väg. Dock äro de alltför få, som icke kunna motstå lockelsen. Begreppet heder bleknar mer och mer bort för begreppet en god affär. Det är vår tids frätande kräfta. En operation är nödvändig. Det tillhör pressen att framtvinga den.