Göteborgsposten – 6 mars 1873, sida 2

Fran Utlandet. Ej blott Englands allmänhet, utan hela den industriidkande verlden sysselsätter sig i närvarande stund mycket med kolförhållandena i England, hvilka ock äro af den art, att de djupt ingripa i nästan alla länders ekonomiska förhållanden; ty de engelska stenkolen ingå som en vigtig faktor i de flesta länders industriela verksamhet. Det är den omåttliga stegringen i kolprisen, som isynnerhet ingisver oro och ovisshet. Och orsaken till denna stegriog ligger nu klar i dagen, utan att man dock ännu kan skönja möjligheten af prisens återförande till måttliga proportioner. Denna orsak är arbetarnes stegrade anspråk — dock ej så mycket i den af dem fordrade högre aflöningen, som mera i den minskning i arbetstiden, de samtidigt tilltvingat sig. I samma mån som landets industri, förnämligast jernaffären, steg och förbrukade mera kol, tilltvungo äfven bergverksarbetarne sig högre aflöning, och då denna är tillräcklig, för att de skola kunna lefva rätt komfortabelt med endast tvenne dagars arbete i veckan, så gå de i allmänhet lediga de fyra återstående dagarne. I flera månader har det icke arbetats mer än fyra dagar pr vecka i någon engelsk kolgrufva, och eftersom arbetslönen för dessa fyra dagar inbringar kolgrufvearbetarne en ärlig inkomst, som är större än den lön on svensk kapten vid ett rangrogemente innehar, så fördrifva de under bälften af hvarje vecka tiden med dans och sång, hundhetsningar, boxningsdueller, kapprodder och oändliga krogkalas. Det ligger någonting abnormt i, att menniskor på det sättet kunna vanhelga Guds dag och nedfläcka karakteren af arbetare, genom att tillbringa halfva sin tid i orgier, om hvilka vi ha läst både tryckta och skriftliga skildringar, de der ingifva vämjelse. I dessa orgier spelar bränvinet en förfärande roll, och i dess njutande, i superiet deltaga qvinnorna såväl som männen, under det barnen inläras i förtid the bottlo-eaercisc. Det är också mot denna arbetsskygghet samt det deraf följande onda — ty den fåfäng går, lärer mycket ondt — som arbetsgifvarne isynnerhet uppresa sig, och vida mer än emot den begärda förhöjningen i daglönen. Denna senare skulle, alldenstund den icke uppgår till mer än 20 å 25 26, ensam för sig icke kunna stegra kolprisen med 50 till 100 4). Den egentliga orsaken ligger i den minskade produktionen, och emot denna skall intet af parlamentet tillsatt undersökningsutskott kunna något uträtta, så länge arbetarne gå lediga under den ena hälften af veckan, dels af naturlig böjelse för att ingenting göra, men dels ock på anstiftan af lodarne för tradam-umions, yrkosföreningarne, hvilka vilja på detta sätt med afsigt minska produktionen, stegra lönerna och höja strikessystemets tvångskraft. Det är till följd häraf, som man från protoktionistiska kretsar redan nu hör ropas på tullar å kolutförseln, ja, tillochmed utförselförbud, en tanke som för några år sedan skulle mötts af ett hånskratt öfver hela England, men nu deremot ganska allvarsamt begrundas. AA te I 4 J