Göteborgsposten – 5 mars 1873, sida 2

der hon tillätes att ha barnet med sig, hvarsöre hon hyrdo in sig på ett ställe och uppehöll sig under några månader med sömnad för engelska turister. Det var ett knappt uppehälle hon på detta sätt kunde förvärfva, och ansträngningen att hålla kropp och själ tillsammans började snart bli större, än att hon förmådde uthärda den. När nöden då var som störst, erhöll hou från England underrättelse om, att en hennes onkel dött och lemnat henne en inkomst af tvåhundra pund sterling årligen. Hon hade en bildad dames vanor och böjelser, och denna summa skulle tillåta henne att lefva i någon billig stad på kontinenten. Derföre for hon till Innsbruck, hvarest hon bott med sin skyddsling under do sista femton åren. Miss Floyd har alltid kännt till sina slägtskapsförhållanden och blifvit uppfostrad i det medvetandet, att hon är dotter till en rik squire i Yorkshire. Hon har den Floydska stoltheten, mylord. Mrs Watchley har uppfostrat henne med stor sorgfällighet, har skaffat henne lärare och lärarinnor, och mylord skall finna, att den unga damen är intelligent, förfinad och talangfull — kortligen allt hyad mylord kan önska. — Hon tycks åtminstone ha haft förmågan att fängsla er, sade lord Waldemar torrt. Jag hoppas att hon skall genom sin egen personlighet bekräfta allt hvad ni säger. Det skulle vara en tröst för mig att ej behöfva rodna för henne. För henne till mig, Grimrod. Jag vill se henne och sjelf döma.