farande i Triest. Jag hade hans namn upptecknadt och sann honom med lätthet, Han erinrade sig mrs Floyds barus amma till och med hennes namn, som är mrs Emmeline Watehley. Namnet är ej vanligt, och jag lyckades verkligen derigenom att uppspåra henne. En minuthandlande i Triest, som jag spanade upp och som bodde i närheten af mrs Floyds fordna bostad, gaf mig goda upplysningar. Denna mrs Watchley hade varit hans ständiga kund under sin tvååriga vistelse i Triest, och efter mrs Floyds död lät han den förstnämnda få en hel del saker på kredit. Sedermera sände hon honom per posto från Venedig den summa, som hon blifvit skyldig honom. Till följe af denna upplysning begaf jag mig till Venedig. En falsk ledtråd förde mig derifrån till Rom och Florens. Vid återkomsten till Venedig upptäckte jag den hyresvärdinna, hos hvilken mrs Watchloy i flera månader bott och barnet med henne. Denna hyresvärdinna underrättade mig om, att en kurir, som hon kände, hade för ett tiotal af år sedan träffat en qvinna vid namn mrs Watchley i Innsbruck. Jag for derföre till Innsbruck, och der var jag lycklig nog att finna miss Floyd och hennes fordna amma, Historien om mina efterspaningar förefaller enkel, mylord, men jag behöfde i sanning använda ej mindre slughet och energi än tålamod. — Hoppa öfver alla de der enskildheterna nu så länge, sade lord Woldemar otåligt. Vid något tillfälle framdeles vill jag höra historien i sin helhet. Huru gammal är min sondotter? — Sjutton år, mylord,