ryta sina arbeten, emedan nu äfven Wageers anklagare dep. Lasker, hastigt och allarsamt insjuknat. Från Berlin skrifves ock ill flera tidningar, att den byggnad nedbrunit, i hvilken handelskammarens arkiv förvaas jemte aktstyckena angående jernvägssacen. Dessa tillfälligheter se i sin sammantällning mycket märkliga ut, och de exploieras äfven flitigt af regeringens motståndare; esuiternas vänner förstå konsten att förtala ch smida sina giftiga pilar, med hvilka de veta att träffa sina utsedda offer. Sjelfve Bismarck har skattat till detta förkastliga begär hos de maktegande att begagna sin ställning till att bereda sig enskilda förmåner, hvilket synes som en röta gripa mer och mer omkring sig och alltid skall hos massorna ingifva misstro samt dermed äfven befordra den socialistiska propagandan. Volkszeitung bevisar noml., såsom vi förut en gång antydt, genom ett bref frän Bismarcks egen hand, att han ifrigt sökt förmå handelsministeriet att bevilja koncession åt en jernvägslinie Berlin-Pyrita-Stargard, med en bibana från denna sista plats till Bismarcks säteri Varzin. Denna koncession blef på sin tid också beviljad hr v. Keudell, nu tyskt sändebud i Konstantinopel och Bismarcks synnerliga protogs. Bismarck, som har sin Nordd. allg. Zeit. till språkrör, låter detta blad tala till förmån för sig; men det har ej kunnat förneka eller borträsonnera faktum. Saken har gjort ett pinsamt intryck och, jomte många andra småsaker på senare tider, bidragit till att slå bort ännu en af lerfötterna, på hvilka den moderna gudabilden strålat i storhet och afundad glans. En märklig osäkerhet råder i de få underrättelser, som kunna sprida sig ifrån Spanien. Carlistupprorot har tydligen utbredt sig så mycket, att de ega nästan alla jernvägar och telegrafledningar i sitt våld. Det legitimistiska bladet Union berättar, visserligen med någon öfverdrift, att Don Carlos redan har under sig 85,000 man, och att hans broder Alfonso utfärdat en proklamation till den spanska armens officerare, i hvilken han erbjuder dem de största fördelar, om de vilja sluta sig till Carlos VII såsom deras rättmätige konung. Den republikanska regeringen synes hysa mesta oron för förhållandena i Catalonien. Der ha generalerna Gaminde och Andia samt flere officerare spårlöst föravunnit. Många tro, att de öfvergått till carlisterna. Den republikanske generalen Contreras väntades d. 26 till Barcelona, men man vet ej, hvilka trupper han har till sitt förfogande. Det är väl denna carlisternas framgång, som vållat oro i de kretsar i Paris, der exdrottning Isabella råder. Hon har skyndat att försona sig med hertigen af Montpensier, och berättas det, att den mellan dem afslutade kompromissen går derpå ut, att konangAlfonso skall gifta sig med hertigens detter och att tillsdess hertigen skall öfvertaga regentskapet i Spanien. Från Madrid skrifves, att marskalkerna Serrano och Cencha samt sförre delen af de generaler, som bo i Madrid, besökt den nye krigsministern och lotvat ställa sina svärd till republikens tjenst. I Wien råder i anledning af valreformförslaget stor villorvalla. Polackarne ha neml. beslutat lemna riksrådet, då förslaget kommer till andra hehandlingen. Då de 38 polska deputerade utträda, skall det i riksrådet endast fnnas 136 medlemmar qvar, d. v. 8. en deputerad mer än de (1 af församlingen, som äro nödvändiga för det rättsgiltiga antagandet af en författningsändring. Emedan det icke går an att låta ett så vigtigt ärendes afgörande bero af en medlems röstning, har man utskrifvit nödval i Vorarlberg och Krain. Nödvalkommer äfven att utskrifvas i Galizien, der den rutheniska landtbefolkningen tyckes vara gynsamt stämd för tyskarnes valreform. Non nödvalen skola icke kunna förhindra, att riksrådet i sin nuvarande gestalt (d. v. s. efter polackarnes utträdande) är ett restparlament, hvilket endast representerar det tyska elementet; och knappast nog detta, eftersom det i t. ex. Öfra Österrike råder stark opposition mot riksrådet. Tvifvel råder derför om, att reformförslaget någonsin skall kunna bli lag; ty det ges ej få, som påstå, latt kejsaren svårligen skall under dessa oma ständigheter gifva bekräftelse åtlagen, alldeni stund den saknar det hufvudvilkor, han fästat nvid dess åstadkommande, neml. utjomningen — med pelackarne. A — a Från-England skrifves, att ministeren I Gladstone sannolikt kommer att lida starkt 3 asbräck i den irländska universitetsbillen, om hvilken Times spetsigt yttrar, att de, som icke läst billen, anse den god och att der hör 9å igenom. under det att de, som läst den