Göteborgsposten – 26 februari 1873, sida 2

Fran Utlandet. I anledning af Mundellas af engelska regeringen understödda och af parlamentet antagna lagförslag om nedsättandet af en kommission, sör undersökande af orsakerna till kolprisens stegring, innehåller ÅTimes en egendomlig artikel, hvilken lätt kan betraktas som ett känselhorn, för ersarande af den allmänna meningens stämnivg om en ändrad handelspolitik i afseende på kolutförseln — desto heldre som det stora verldsbladet i samma nummer åter aftrycker ett af Gladstone år 1842 hållet anförande, hvari han föreslår en utförseltull på stenkol. Times finner Mundellas förslag fullt tidsenligt, ty kolprisens stegring är en nationalangelägenhet af stor vigt. Kolprisens bibehållande vid den punkt, hvarvid vi blifvit vana, är vilkoret för vår öfverlägsenhet som industriidkande nation. Billig kol är billigt arbete. De för mångtusende år i våra underjordiska skattkamrar magasinerade kolens kraft är rörelsekraften i alla våra stora fabriker. Om vi förlora den, äro vi sjelfve förlorade. Hvarför kommer den råa bomullen från Amerikas sydstater för att bli spunnen till de alster, som skola utföras till Ostindien, bomullsplantans ursprungliga hem? Hvarför föres ull från Australien till England för att väfvas till det kläde, som skickas tillbaka till Australien i form af färdiggjorda kläder? UHvarför kommer tenn från Banca, koppar från Chili och Australien, socker från Antillerna och Mauritius i sitt råa och oförädlade tillstånd till England för att omältas, förädlas och göras användbart för dem, som behöfva dem ? Dessa frågor besvarar Times sålunda: Det kommer sig icke deraf att vi ha någon ovanlig tillgång på arbetskrafter. Andra länder — Irland t ex. — ha stor tillgång på arbetskrafter; och sådana komma öfverallt fram, der det finnes medel att med fördel använda dem. Vi ha för vår ställning helt enkolt den omständigheten att tacka, att vii vår ego ha den samlade naturliga kraften, att det ämne, hvari denna kraft är hopad, är i och för sig så skrymmande, att det är mindre besvärligt att föra råämnen till det, för att ombildas till slutprodukten, än att föra det till produktionsplatsen för råämnena förnatt der förädla dem ; och det följer af sig sjelft att, om grundvalen för vår industri icke länge kan tillfölje af minskoingen i våra förråder erhållas från våra grufvor med samma lätthet som från andra förvariogsrum, produktionsorterna skola skifta med den skiftande billigheten på kol. Den industriidkande verldens tyngdpunkt skall alltid finnas der, hvarest arbetet for erbållande af rörelsekrafterna är minst. Detta är i alla händelser principen för industriens emigration från en trakt till en annan. Här stannar egentligen bladet i utvecklingen af sina premisser; men det tramgår tydligt nog af det sagda, att England måste göra allt för att bibehålla kolen vid sitt vanliga låga pris, om icke dess industriela öfverlägsenhet skall försvinna och den stora verldsindustrien söka sig andra trakter. Alldenstund töga sannolikheter finns, att de engelska arbetarnes öfverdrifna anspråk skola minskas, så att någon varaktig sänknivng i kolprisen på den vägen kan vinnas, skall det endast återstå för de engelska statsmännen att belägga sin kolutförsel med sådan tull, att kolpriset för den engelske afnämaren blir så högt, att det mer än motväger de billigare prisen på menskliga arbetskrafter och råämne i andra länder. Det är härpå man får annorstädes göra sig beredd. Det fribandlande England skall inom kort genom sina arbetarerörelser vara protektionistiskt. Och det är likväl endast tå månader sedan nästan alla engelska tidningar bånskrattade åt Thiers föråldrade handelspolitik I