Göteborgsposten – 26 februari 1873, sida 1

Fran ÄLardberg skriver redaktionens korrespondent den 23 dennes: Nägon yttrade en gång, att det i Warberg blåser 300, stormar 60 och är fullkomligt lugnt endast 5 dagar på året. Detta är visserligen något öfverdrifvet, men sannt är dock, att här under vanliga år blåser en frisk vind alltjemt, hvilken just utgör vilkoret för Warbergs helsa och äfven haft till följd, att hvarken kolera eller några andra epidemier i mannaminne kunnat vinna terräng här, likkom man sällan vet att tala om någon egentlig sjuklighet. Den ovanliga väderleken hela förra hösten verkade emellertid, som kändt är, att staden hemsöktes af såväl svårare som lindrigare feber. I synnerhet led garnisonsmanskapet på fästningen deraf. Den svenske indelte soldatens väl bekanta förmåga att uthärda alla möjliga strapatser, att icke lida af köld 0. 8. v.. kunde icke motstå den råa fuktiga väderlek, som rådt här cirka ett halft år. Det är också ingen så lätt tjenstgöring yttre bevakningen här på tästningen, som man väl kan förstå. I synnerhet ansträngande och för helsan vådlig är bevakningen af stengården, der fångarne arbeta om dagarne. Den nuvarande kommenderingen af Skaraborgs regemente, hvilken hitkom den 15 sistl. januari, har icke såsom sina företrädare af Westgötadals reg:te varit hemsökt af nervfeber utan af en lindrig febricula, som man kallar den, men förstärkning har likväl måst tillkallas. På de sista 14 dagarne har emellertid ingen insjuknat och man kan hoppas, att detta goda förhållande skall fortfara, i synnerhet då några dagars sydvestlig och vestlig blåst rensat luften och upptorkat den fuktiga jorden, samt väderleken i allmänhet nu tecknar sig till att blifva god. I dag hafva. vi det herrligaste solskensvåder med riktig vårluft. Det myckna regnandet har bland annat haft den otrefliga följden, att stadens kyrkogård blifvit allt för mycket vattensjuk, och för att förebygga det ohyggliga deri att nödgas dränka liken i grafvarne, är man betänkt på att gå i författning om kyrkogårdens dränering. Man hör en och annan säga: Åhvad gör det, hvari man ligger, sedan man är död-, men nog hafva väl de aldra flesta Warbergsbor såväl som andra menniskor så mycken pietet för en afliden moders, makas eller barns minne, att de vilja, att deras stoft skall hvila torrt. Hvad fördelar staden vinner i sanitärt hänseende genom att afleda kyrkogårdens vatten direkte ner i sjön, inser hvarje förnuftig menniska. En fråga, icke utan intresse äfven för Göteborg, då så många från eder stad tillbringa sommarmånaderna här vid badet, är vår teaterfråga, som nu åter kommit på tapeten och flitigt diskuteras. Många förslag hafva varit å bane härom. Det billigaste skulle onekligen varit det, som en af stadens verksammaste kommunalmän ingifvit, nemligen att bygga en teatersalong ofvan på det s. k. Brunnshuset, men då detta strider mot stadens byggnadsordning, har det måst förkastas. I stället lär man nu vara betänkt på att ställa företaget på aktier och att hos Bark Warburg beställa ett teaterhus, innehållande, utom ett par smårum, en salong, som kan rymma några hundra personer. Meningen lär vara att placera detta hus i den jordlycka, som omedelbart gränsar intill Perssonska trädgården, der badgästerna såväl som många af stadsborna förnämligast hafva sitt tillhåll om sommaren. Ritning och kostnadsförslag äro redan färdiga; väl om aktieteckningen vore det äfven! Många af stadens förmögna personer äro villiga att offra till företaget, och det är att förmoda, att stadens innevånare i allmänhet inse hvad fördelå 3ni kan skörda deraf att det kommer till stånd. Det är otur med namnet Warberg, när fartyg bära det åtminstone. En skonert, som hette så och tillhörde ett bolag på platsen, förliste härom året. Hvem har icke hört omtalas ångaren Warbergs, som sommaren 1871 gick här på kusten, stötte på hamnkajer och grund än här än der och nu ligger slopad eller apterad till lastpråm i Göteborg? Den tredje af namnet var en brigg, som i förra veckan gick förlorad med man och allt på Jyllands nordvestkust i närheten af Thisted. Briggen, som var på råg från Newcastle till Göteborg med stenkolslast, tillhörde ett bolag här i staden. Kaptenen, hvars namn var Johansson, egde sjelf en liten del deri. Han AC mn 0 RAR RR LEA AA—