Göteborgsposten – 22 februari 1873, sida 2

Uppsatsen i Nordd. allg. Zeit. slutar med ett beklagande af det förherrskande piratväsendet inom den tyska pressen. Ett af dagens telegram meddelar från Spanien, att det konstitutionelt monarkiska partiet derstädes förbereder återupptagandet af den hohenzollernska kandidaturen. Det var som bekant denna kandidatur, eller general Prims plan att sätta en prins af IIoenzollern på Spaniens tron, som blef den medelbara orsaken till tysk-franska kriget. Det är dock föga troligt, att den tyske prinsen skall vilia taga arfvet efter Amadeo, utan betacka sig för den äran — desto heldre som hans kandidatar gjort tillräckligt ondt här i verlden och för visso skulle åstadkomma ännu mera buller, ännu mera olycka, om försök till dess genomförande skulle göras. Ty Frankrike — i dess spets må nu stå en Napoleon eller en Thiers eller en Orlans — skall aldrig kunna godvilligt fördraga, att Spanien) blir genom en konung af tyska herrskarebuset en allierad till Tyskland, med hvilket Frankrike ännu icke utkämpat sin sista kamp, tack vare kejsar Wilhelms ogiltiga politik att sluta kriget med en landeröfring. Men, som sagdt, det kan väl icke gerna antagss för sannolikt, att det af en ny hohenzollernsk kandidatur kan bli fullt allvar. Forne ministern Zorilla bar anländt till Elvas i Portugal, der han tänker bosätta sig tillavidare. Den moderata venstern i Frankrikes nationalförsamling har vägrat sluta sig till den republikanska lyckönskningsadress till Spaniens cortes, som föreslagits af den yttersta venstern. Vid nationalförsamlingens sammanträde i går uttalade grefve Joachim Murat sin förvåning öfver, att Vendömekolonnen ännu icke blitvit åter upprest. Man hade återuppbygt Thiers bus, och den skada, som Julikolonnen lidit, hade blifvit afhulpen; men det nationala minnesmärke, som rests till ära för de franska härarnes stolta bedrifter under Napoleon 1, saknades ännu alltjemt. Tal. begärde, att förslaget om kolonnens återuppförande skulle sättas på dagordningen, och nationalförsamlingen ingick härpå utan motstånd, emedan hvarken Fortou, minister för de allmänna arbetena, eller Ernoul, ordf. i det utskott, till hvilket återuppförandet af de af kommunisterna förstörda monumenten blifvit hänvisadt, motsatte sig grefvens begäran. Sardoues nya stycke, Onmnclo Sam, kommer väl nu till slut att uppföras, sedan amerikanske ministern i Paris, till hvilken censorerna hänvisat stycket, förklarat, det nordamerikanska Unionen och dess institutioner ingalunda kunna kränkas eller lida deraf, att en komeditörfattare gör dem till föremål för sin satiriska pennas evolutioner. Krigsministern general Cissey har förklarat för några vänner, att om m:me Nilliere gör allvar af sitt tillämnade åtal (se gårdagens telegramafdelning), så vill ban sjelt åtaga sig ansvaret, ty det var han, som befallte general Garcin att låta skjuta hennes man. I Schweiz gå myndigheterna strängt till väga. Förbundsrådet hade som bekant för bjudit den af påfven nyutseddo biskopen i Gönore, Mermillod, att utöfva sina funktioner som sådan. Mermillod svarade, att han i detta hänseende icke kunde ställa sig förbundsrådets beslut till efterrättelse, utan blott hade en att lyda, påfven, som just betallt bonom att utöfva de biskopliga funktionerna, hvilket han ock ämnade att göra. På grund häraf gaf nu förbundsrådet i uppdrag åt regeringen i Geneve att föra Mermillod öfver gränsen, hvilket äfven skett efter derom af Mermillod afgifven pretest. — Hvart skall slutligen denna allt mera växande tvist mellan staten och kyrkan leda? Fara är att den förra drifves att sätta sin despotism istället för den senares, och de äro båda lika fördömliga i andliga ting. Konungen af Italien, som en tid varit i Neapel, har nu kommit tillbaka till Rom. Då han för några aftnar sedan besökte teatern, reste sig publiken och utbrast i skallande rop af: Lefve konungen!, letve Italien !, rlefve Amadeo! Det försäkras med bestämdhet, att det utskott, som fått klosterlagen till sig hänvisad, beslutit tillstyrka indragandet af jemväl ordensgeneralernpas hus; likväl skola ordensgeneralerna få bibehållas som sådana och göras skudeslösa genom en bestämd summa i räntor ; de skola äfven få åt sig upplåten en del sf de kloster, de f. n. inneba. — Det skall bii egendomligt att se, huru påfven skall emottaga denna underrättelse; han har, som bokanot, länge hotat med att vidtaga den sasliga åtgärden att vilja resa, om ordensgeneralernas hus indragas. Men han stannar väl besked ligt qvar, när det kommer till ett slutligt afgörande. En af Förenta Statornas mest framstående män är mr Colfax, Unionens vice president och mer än en gång framhållen som ett lämpligt presidentämne. Denne Colfax är nu afslöjad och skyldrar i den amerikanska pressen som muttagare och menedare. På grund af undersökningar, som inledts rörande något missförbållande med Crdit Mobiher, har det visat sig, att Colfax, då han var representanthusets talman, erhållit i bolaget en utdelning af 1200 dollars. Detta bar Colfax förnekat; men bolagets direktör förklarar be