Göteborgsposten – 12 februari 1873, sida 2

af banan Konitz-Wangerin genom ett aktiebolag. Härtör hade man hvarken begärt oller behöft begära konungens och ministerns bifall. Då Wagner befordrades, utgick ban ur bolagets förvaltningsråd. I alseende på tvenne andra linier ha äfvenledes missförstånd uppkommit derigenom, att ett bankirhus, med hvilket Lasker stod i förbindelse som juridiskt ombud, förgäfves begärt samma koncessioner. Ministerpresidenten Roon tillade efter skrifvelsens uppläsande, att man meddelat honom, det Lasker stod i förbindelse med en firma i Berlin. Han beklagade, att denna omständighet upptagits i skrifvelsen; det hade varit bäst, om den utelemnats. Lasker gillade den senare anmärkningen och sade, att ban, sedan ban blef deputerad, med yttersia sorgfällighet tillbakavisat hvarje förvärfskälla, som skulle kunna stå i något slags sammanhang med hans verksamhet som tolkrepresentant. Han bade ej heller i den uu töreliggande saken något personligt imtresse utan hade blott bragt på tal ställvingar och forhallanden. hvilka i åratal sysselsatt den allmänna meningen. Tel. samlar materiel för att bevisa siva ord och skall framlagga det för kammaren. Han påstod redan uu, aut geheimerauet Wagner erhallit penningar för att auskaffa jeruvägskoncessionen, bvilken dock var lagligt ogiltig. Stadsratten vägrade också att intöra det på koncessionen grundade aktiebolageti handelsregistret. Justitlemiuisteru uppmanade då kammaratten att egna saken eu ny pröfning. men kammarrätten vägrade intörandet. Handelsministern menade då, att införandet icke var alldeles nödvandigt. Koncessionarerna läto bolagsstämman nu anslå ät sig 40,000 taaler och utströko ur bolagsreglorna bestämmelsen om inmatrikuleringen. Bolagsstämman blef antastad, och kammarrätten förklarade, att bolaget alls icke är rättsligt bestående. Under besvärstiden tillbakatogs koncessionen. Men nu blef genom handelsministerns törfogande det gamla bolaget inmatrikuleraut. Tal. belyste vidare koncessionärernas stämplingar och bevisade uppgörelsen med Wagener om, att han skulle få erså tning i penningar, hvarför talaren kunde framdraga vittnen, som ville aflagga ed på sina påståenden. Lasker ville i Wagener skilja personen ifrån embetsmannen, ty under det alla dessa mörka intriger spunnos, voro Wageners förmän, furst Bismarck och grefve Roon, i Frankrike sysselsatta med att nedslå fåderneslandets yttre fiende. Lasker belyste vidare jernvägsbolagets förvaltning och framhöll en del fingerade teckningar, hvilka skulle möjliggöra anställandet af en broder till Wagener som direktör med 4000 thlr i årlig lön etc. Till handelsdomstolen hade inlemnats falska uppgifter, hvilka straffats med 3 månaders fängelse. Tal. ville dock icke anföra alla fakta, emedan han hoppades på en undersökning. Derefter öfvergick talaren till systemet Strousberg och menade, att detsamma kastar i utlandet en skugga öfver Preussens moralitet och soliditet. Strousberg hade tyvärr på många sätt gynnats af handelsministern, ehuru icke till förmån för nationalekonomien, finanserna, jernvägspolitiken och moralen. — Talaren sade, att han hotats genom uppskrämmande bref, men skulle deraf icke låta sig hindras från att belysa jernvägsväsendets machinationer. Finanskommissionen och byggnadskommissionen bestå af samma personer (sensation). Öfverhandelsdomstolen har många gånger bekräftat bestående bedrägerier. Allt detta måste bli föremål för undersökning; här befinner man sig inför öppna ockeraffärer, en tydlig korruption. Med allt detta, sade tal., har jag likväl endast lindrigt vidrört ett stort socialt ondt, till hvars undertryckande vi måste alla bidraga. Jag vill derför föreslå nedsättandet af en kommission för undersökande af förhållandena, huruvida icke luckor förefinnas i lagen, hvilka äro skulden till kringgåendet af densamma. Måhända komma vi till det resultat, att endast statsbanor kunna afbjelpa det onda. Må nu huset göra sin skyldighet, jag tror, att jag har gjort min! Ministern Roon sade, att om han kant till förhållandena, sådana de nu framställts, så skulle han icke skrifvit sitt bref till presidenten (bravol). Jag vill ej, att vår embetsmannakår, vär stolthet, skall synas korrumperad. Regeringen har likväl ej allenast pligten att fullfölja anklagelser mot embetsmän, utan ätven att skydda dem. Jag måste och skall äfven höra den andra parten. Hvad beträffar den föreslagna undersökningskommissionen, måste jag förbehålla mig vidare beslut. Handelsministern försäkrade, att han ej eger några jernvägsaktier. Han redogjorde för sitt förfarande vid koncessioners lemnande och sade, att det skulle glädja honom, om förhandlingarne ledde dertill, att Preussen uteslutande erhöll ett statsbanesystem. Pressen och akmänheten hyllar varmt Lasker. Sensationen allmän. I England kar ett kompletteringsva