— — — —— —— — VETA — TS IRA presidenter eller premier-ministrar; men förhällandet är hos oss heli annorlunda, ty intet lands grundlag uttalar så tydligt, som vär, bvad regenten eger alt göra. Åtskilliga talare framhöllo vigten af att förslag till andring i Regeringstormen angående statsrådets organisation ej bör utgå trån representationen, utan från regeringen, for hvilken ensamt det är möjligt att till norska storthinget framstalla de förändringar, som med denna fråga stå i sammanhang. Dessutom funnes i det föreliggande förslaget formtel: det vore vidare dunkelt, alltför litet utarbetadt, och konselj-presidentens ställning och göromäl ej tiliräckligt noga bestämda. Hvad svenska tolket angår, är det ej så visst, att det med välbehag skulle se en sådan förändring inom statsrådet som beslutet om tillsättande af en konseljpresident, ; ty det vill styras af en konung och ej at herrar. Det vore för tidigt, kanske vådligt, att bifalla för; slaget; man kunde komma ur askan i elden, och ; askan är nog varm såsom en talare uttryckte sig. i För bitall yttrade sig hrr v. Ehrenheim, Faxe, frih. De Geer, von Koch, Rydin och Wallenberg, I hvilka bemötte de mot förslaget i formelt hänseende gjorda invändningar och bland annat ansågo, att ; konungens ställning ej skulle genom en konseljpreI sidents utnämnande förändras, utan hans makt snaI rare ökas, samt att det innebure en fördel, att man ej uttalade hvad konseljpresidenten hade att göra, j utan att detta öfverlemlades åt konungen att bei stämma. Vid verkställd votering erhöll utskottets memorial 52 ja mot 55 nej. H I Andra kammaren yttrade sig mot förslaget brr Dickson, frih. at Schmidt, P. Staaff, grefve Sparre, Kolmodin, Sjöberg, A. Rundbäck och Treffenberg. Det parlamentariska styrelsesätt, hvars införande med i cenna förändring atsåges, borde ej hos oss, ännu åtj minstone på en längre tid, komma i fråga, då representationen ännu ej erhällit vare sig der. utveckling I eller politiska uppfostran, som ett dylikt styrelsesätt I förutsatter. hör öfrigt vore detta parlamentariska 1 i I j j styrelsesätt i och för sig sjeltt behättadt med en ; mängd brister, som gjorde dess införande hos oss i långt ifrån önskligt, brister, hvilka, såsom särskildt gretve Sparre i ett längre anförande påpekade, på det mest bjerta sätt framstått i de länder, exempelvis Frankrike och Danmark, der parlamentarismen tidtals varit kraftigt rådande. Det parlamentariska styrelsesättets införande hos oss vore så mycket miudre af nöden, som vårt land sedan mer än 30 år tillbaka haft en ministerstyrelse, med hvilken man haft allt skäl att vara belåten, på grund af de många och välgörande retormer på lagstiftningens område, som under den samma blitvit åvägabragta. Asyftade förslaget en utvidgning af representationens makt och myudigher, vore detta obehöfligt, då erkänvas måste, att den svenska riksdagen redan nu eger ett ganska betydligt inflytande på de offentliga ärendena. För åvagabrivgaude at större sammanhållning inom statsradet vore äfven den föreslagna reformen icke behöflig, ty dels hade man aldrig försport någon klagan ötver inom ministören befiutlig denighet, dels skulle knappast den åsyttade sammanhällningen kunna vinna, genom nu föreslagna torändrivg. Om än för örigt en premiermiuister ansåges nödväudig, så kunde man vara beiåten med nuvarande auordning i atseende å ministeren, enar den samma verkligen hittills gjurt det möjligt sor den ledamot iuom statsrådet, som faktiskt varit den mest öfverlägsna förmågan, att äfven göra denna gällande. — Då man påstått, att den föreslagna reformen skulle göra ministeren mera enig och likformig. kunde man deremot invanda, att en sådan fördel möjligen torde vinnas på bekostnad af statsrådsmedlemmarnes sjeltstänuighet, i det det kunde blifva konseljpresideutens högsta och förnämsta uppgift att söka omgitva sig med personer at den mest medgörliga och beskedliga karakter. Slutligen borde c)j beiler förbises, aft tillsättandet af en konseljpresident icke kunde aflöpa utan en icke obetyulig statsutgift, enär ban måste hafva åtminstone lika stor afloning som den förnämsta ledamoten inom norska miniseren eller 40.000 rdr. Till törsvar tör den töreslagna grundlagsförändringen uppitraude deremot hrr Car en. C. Ifvarsson, triu. Gripenstedt, Key, Lytkens och Ubr, af hvilka i syune het den törstuämnue betonade de fördelar, som örslagets antagande skulle med öra. 1n af de för: ämsta bjand dessa fördeiar vore den, att det bleive en enda medlom at regeringen, som komme utt vara den egeutlige uppbäraren och försvararen af det utat regeringen töljua systemet. En annan tördel vore den större enighet och sammauhbållving, i som af en miussterpresidentetill-åmande skulle b i va i eu följt. Den invanduing som blitvit gjurd mot törslaget, att der samma skulle innebara en minskning if konungamekten. tortjenude intet atseende. Tvärti om skulle konungens makt stä kas derigenom, att i van egde rätt ghet art tll främste leda mot i konselon taga hvisken han sjelf uertill fanne lamplig. Frih. irtPersteut, som för sin del hvarken ansäg några h I H 1 i i I I I i orre fördelar eler några betydligare vådor kunua ppstå genom den toreslagna reform n, trodde ej ster. att dersamma skulle kunna medföra någon nskrankning i konungamakten. En fordel af en remiermmister vore dock att de rigenom blefve inom tat råuet större sammannallning, ej så mycket i potiskt hanseende, som tastmär i tråga om göromaens handlaggning, så att der komme att sinnas nå on inom statsrådet som ordnade och le lue det hela. i sent emot regeuten kunde ock behofvet af en sådan emmanhallanue kraft inom statsradet någon gäng i ora sig gällande; såsom exempelvis då dot galide I h: it törhmura genom örandet at for landet mer eller ; k: indre olycksbiingande planer. i te Etter slutid olversanguing blef med 118 röster ot 61 detta förslag at kammaren antaget. 90 FJerde punkten bifölls i båda kamrarna utan h iskussjon. Statsuiskottets utlåtande angående remiss af moon rörande Justitic-revi,ionsexpedirionen lades i örsta kammaren till handlingarna, med förklarande, af t den vore af natur att tillhöra tilltälligt utskott, aremot motionen i Audra kammaren återförvisa. s till Statsutskottet. Lagutskotteis utlåtande ånbi ende remiss af motion rörande sattigvardslagen rety itterades at Första kammaren till tilllalligt utskott. by Baukout-kottets memorial angående uiseende af ha ra personer för granskning at Riksbankens Diontkontors förvaltning och räkenskaper för 1872 m, tölls. — Jag trodde att hvar menniska i RAM BHBUnA.. LL os Fo aa, on