Göteborgsposten – 3 februari 1873, sida 2

— —— AMA :—————— med en viss förvåning betraktade Richard Redmaynes bleka ansigte och upplösta halsduk. Han tillhörde ej husets gäster och hade tydligen ingenting der att göra; men han såg allt för respektabel ut för att ha kommit dit till följe af något brottsligt motiv — kanske var han en gentleman som efter att ha druckit för mycket champagne kommit att vandra den vägen utan ändamål. — Äuru länge sedan är det han gick ut? frågade Richard otåligt. Hvad menar ni med nyss? — Tio minuter, om det skall vara så fasligt noga, svarade betjenten med förolämpad min. Och jag får säga er, att om ni är en af arrendatorerna är detta ej den plats dit ni blifvit inbjuden. Arrendatorstältet är er plats. Richard Redmayne passerade förbi honom utan att värdigas gifva akt på denna förebråelse. Om Francis Clevedon gått tillbaka ut, borde han följa efter honom. Det betydde föga hvar de träffades. Georgie hade stannat vid dörren till biblioteket, när stan dold i dörrfördjupningen. Hon gick ut i förstugan då Richard Redmayne var gången. — Skicka någon ut att uppsöka er husbonde genast, sade hon till en af betjenterna, eller gå sjelf, om det kan bespara tid, och säg honom att jag vill tala med honom genast i mitt eget rum. — Ja, mylady, kanske det är bäst att jag går sjelf. — Ja, ja, gör det. Och kom ihåg att säga sir Francis, att jag genast vill tala med honom. Hon stod en liten stund qvar i förstugudörren, blickande efter betjenten under det han passerade öfver gräs