Göteborgsposten – 3 februari 1873, sida 2

lady Olevedon; men jag ämnar på något sätt appgöra min räkning med er trogne och hederlige man. Jag ämnar låta folket här i trakten veta hvad slags gentleman sir Francis Clevedon är. Hvar kan jag finna honom? — Ni ämnar väl ej omtala den olyckliga historien för alla menniskor — ställa till några scener? utbrast Georgie med en qvinnas naturliga afsky för öppen skandal. — Jag ämnar ställa sir Francis till rätta när och hvar jag träffar honom. Gff mig tillbaka detta smycke, om ni behagar. Han tog det ur Georgies hand och band det vid urkedjan. — Ni kan ej få träffa sir Franeis i afton; det är alldeles omöjligt. — Det får bli min sak, sade han i det han gick förbi henne och lemnade rummet. Georgie följde honom ut i förstugan, der han stannade och såg sig omkring med tvehogsen min. Ett par betjenter befann sig i närheten af den öppna dörren, och Georgie kände sig trygg. Ifall det blefve nödvändigt, kunde hon befalla dem att köra bort denne man. Hon ville hellre göra det än se sin man angripen midt ibland hans vänner. Hvem kunde säga huru mycket en sådan anklagelse skulle nedsätta honom i hans omgifnings omdöme, vore den ock aldrig så grundlös? Mr Redmayne gick fram till en af betjenterna och frågade om sir Francis fortfarande vore qvar i huset. — Nej, sir; min husbonde gick nyss tillbaka ut i sällskap med general Cheviot, svarade betjenten i det han