Göteborgsposten – 1 februari 1873, sida 2

kan tagit sin borjan. kran Utlandet I Wien ha, såsom vi förut nämnt, det otroliga lättsinne, hvarmed aktieföretag (-Gruän dungen)) hittills bildats (i fjor stiftades ej mindro än 257 sådana nya företag på Wienerbörsen) och de vilda spekulationer, som åtfölja detta börsspel, omsider verkat derhän, att regeringen håller skarpt öga på bedrägliga företag i denna riktning. Om häktningen af Centralbyggnadsföreningens hela styrelsepersonal meddela de i går eftermiddag ingångna wienertidningarne följande upplysningar: Bland förlidet års Grändungen var äfven den Oeterrikiska Central-Byggnadsföreningen?, hvilken fick sina stadgar stadfästade d. 9 jan. 1872 och gjorde till sin uppgift att lemna älven mindre bemedlade personer tillfälle att i enlighet med det engelska cottagesystemet genom termininbetalningar kunna förskaffa sig eget hus. Aktiekapitalet bestämdes till 5 mill. gulden och skulle skaffas genom utgifvandet af 100,000 lottbref å 50 floriner. Ianehafvandet af ett dylikt lottbref berättigade till delegarskap och förvärfvandet af sast egendom mot ofvan anförda vilkor. Alldenstund en dylik förening ansågs på grund af den rådande bostadsbristen myckot ändamålsenlig, så rönte lottbrefven en slor afsättning, och många terminsinbetalningar gjordes äfven, at hvilka den minsta uppgick till 10 fl. pr månad. Det var mestadels personer ur medelklassen och mindre industriidkare, som togo lottbrel. Redan i juli och augusti månader förlidet år uppdöko rykten om oredlighet i detta bolags förvaltning. Dessa rykten voro visserligen egnade att oroa den deri intresserade allmänheten, men ännu mera den omständigheten, att aktierna ej emottogos på börsen. Papperen sjönko härigenom allt mer och mer, och innebalvarne sökte slutligen att bli dem qvitt till hvad pris som helst. Redan då hotade en katastrof, och styrelsen sökte att möta densamma med utspridandet af det osanna ryktet, att Central-byggnadsföreningen fått sig uppdraget att utföra verldsutställningsteatern samt andra storartade byggnader, såväl som reglerandet af stere floder i Österrike Ungern. För att fullständigt bedraga allmänheten, hotade styrelsen att åtala en och hvar, som möjligen ville offentligen framlägga Central-byggnadsföerningens verkliga ställning. Dessa manövrer kunde dock endast uppskjnta, men icke förhindra katastrofen. Förtroendet, som i juli månad f. å. till en del åter stigit för bolaget, försvann helt och hållet, då man fick höra, att det befann sig i ockrarehänder och förpantat sina egna lottbref mot ett lån af 10,000 fl. Härtill kom ytterligare en stämning å vexel om 7,000 fl. Det var redan då en offentlig hemlighet, att styrelsen använde för egen räkning medlemmarnes inbetalningar, hvarigenom dessas berättigade fordringar ingalunda kunde efterkommas. Polisen kunde likväl icke blanda sig deri, emedan intet åtal gjorts. I Okt. f. å. egde allmän bolagsstämma rum, hvarvid föga uppbyggliga saker kommo i dagen, såsom t. ex. att tegel, som af bolagets tjenstemän inköpts för 7000 gulden, sålts till bolaget för 20,000 ete. Slutligen uppträdde aktieegarne med rättsliga klagomål. Undersökuingar inleddes nu, hvarefter häktningen af direktörerna företogs. Den förslösade summan uppgår till 180,000 gulden. Saken har gjort ett pinsamt ivtryck i Wien, men kommer sannolikt icke att länge stå ensam.