sföranledt häktandet af flera bankdirektörerr, tyckes vilja antaga karakteren af en politisk händelse. Tidningarne våga ännu icke uttala sig deröfver, utan meddela blott namnen på de i denna angelägenhet mest kompremetterade personerna. Det stora antalet af de deri komprometterade personer, hvilka under kejnardömet spelat en roll, gifver åt saken en politisk karakter. Bonapartisterna säga, att regeringen velat hämnas i anledning af den imperialistieka pressens hållning vid kejsar Napoleons III:s begrafning. Ett faktum är, att undersökningen i dessa saker ledes med mycken ifver och stor stränghet, emedan verkligen många politiska personer från kejsardömets tid äro deri inblandade. Bland ndministratorerva för Banque territoriale Espagnole är Clement Duvernoi, handelsminister under kejsardömot. Han befinner sig för tillföllet i Spanien. Polisen infann sig i går i denna banks lokaler, men fann ingen af administratorerna tillstädes, utom blott generalsekreteraren, Eftersom denne ej hade någon nyckel till kassorna, lät poliskommissarien en smed bryta upp dem och bemäktigade sig alla Clement Duvernois tillhöriga papper. Icke allenast den bonapartiska kretsen, utan äfven det högadliga Faubourg S:t Germain har upprörts häraf. Bland de i beslag tagna papperen finnas äfven qvitton ötver ganska betydande summor, hvilka utbetalats till journalister. Auguste Vitu skall sålunda hatt i uppdrag att i tidningarne förorda de af Compagnie Navarro-Arragonaise utfärdade obligationer; denna affär sattes i gång vid slutet af kejsardömet, men af 66,000 obligationer köpte allmänheten knappast 20,000. Återstoden var engagerad hos den nu häktade kapitalisten Caperon, som lofvat förskjuta penningarne, men icke utbetalt några. En mot honom väckt stämning från direktören för bolaget Compagnie Navarro-Arrugonaise du Canal des Cinq Villes, hr Max, hvilken dessutom äfven häktats, väckte först rättens uppmärksamhet.