Göteborgsposten – 29 januari 1873, sida 2

Rättegångsoch Polissaker. Poliskaheh:arenInbrotsstold. Hos detektiva polisen hade drängen Johan Johansson boende i huset n:r 18 af Majornas 5:de rote sistl. lördag anmält att han på f. m. ur en låst drängkammare, som antagligen blifvit öppnad med falsk nyckel, i samma hus blitvit bestulen på åtskilliga klädespersedlar, som han senare på dagen återfunnit å Majornas Pantlåneinrättning, der de kort förut blifvit belånade för 10 i rdr. För stölden misstänkte Johansson för andra i resan stöld straffade bleckslageriarbetaren Carl Hugo : Waldemar Clzesson, hvilken vid den tid då stölden föröfvades varit synlig å gården till förstnämnda hus. På erund häraf blef Clesson, hvilken är en yngling om 18 aå 19 års ålder och densamme som för ett par år sedan begick den djerfva penningstölden af omkr. 800 rdr från matsalen till Börsens restauration, merberörda dag anhållen af en poliskonstapel i Majorna oeh betanns ban då innehafva 3 rdr 60 öre i penningar, äfvensom tvenne dörrnycklar, hvilka senare han under trausporten till vaktkontoret försökte bortkasta. Vid polisförhöret förnekade Clzesson till en början all vetskap om stölden, men sedan tvenne å ifrågavarande pantlåneinrättning anställda personer igenkänt Cizesson såsom den hvilken pantsatt de från drängen Johansson stulna kläderna, ferkände Claesson att han föröfvat tillpreppet. Han påstod dock att såväl dörren till drängkammaren, som till det skåp i hvilket kläderna förvarats stått öppen. För de vid pantsättningen bekomna 10 rdr hade han köpt kläder och mat för omkring 6 rdr 50 öre. De ifrågavarande nycklarne sade sig Clzesson ha funnit bland gammalt jernskräp. Han förnekade att ha försökt bortkasta dem utan hade de fallit ur hans ena rockficka som varit söndrig. På tillfrågan om han ej begagnat någon af dessa nycklar för att inkemma i drangkammaren, förnekade han detta under påstående att ingen af dem passade. Vid ytterligare fråga huru han kunde veta detta om han ej försökt dem, blef han svaret skyldig. Vid ransakningen i går i poliskammaren vidböll Classon sina förra uppgitter. Vid detta tillfälle anz mäldes äfven att Clesson häromaftonen inträngt i Nya Teaterns foyer der han sökt tillgripa några påsar konfekt m. fl. saker, men då i detsamma några personer inkommit i foyero och bemärkt Claessons förehafvande hade kastat de tillgripna sakerna ifrån sig och skyndat bort utan att då kunna upphinnas. Den vidare ransakningen remitterades till rädhusrätten och blef den oförbätterlige ynglingen införpassad till cellfängelset. Barnamord. På grundade misstankar om begånget barnamord, blef qvinspersonen Anna Maria Johansdotter från Björlanda socken och numera anställd hos ladugårdsegaren L. F. Olsson i huset n:r 65 af Majornas 5:te rote, sistl. söndag anhållen af en polisöfverkonstapel i Majorna. Vid det förberedande förhöret uppgaf den tilltalade att hon d. 20 d:s begifvit sig till hemorten, der hon hos en enkefru Sköldberg å gården Asmundstorp påföljande dag framfödt ett dödt gossebarn, som genast derefter genom samma frus försorg blifvit begrafvet. Sedan det emellertid blifvit utröndt, att Johansdotter långt förut måste ha framfödt barnet, erkände hon slutligen att så skett redan d. 5 i denna månad. För sin omgifning hade hon fördolt sitt hafvandetillstånd och sistnämnda dag i enslighet uti Olssons ladugård framfödt ett barn, som hon tyckte vara dödt, hvarför hon nedstoppade det i en öppning under ladugårdsgolfvet. Vid anställda undersökningar af platsen har derstädes äfven påträffats liket efter ett nyfödt flickobarn, hvars hufvud var krossadt samt ena arm afbruten. Dessa skador förnekade emellertid modern att hon tillfogat barnet, utan förklarade sin öfvertygelse vara att råttor åstadkommit desamma. För infordrande af obduktionsprotokoll öfver barnets lik samt öfriga upplysningars inhemtande uppsköts den vidare ransakningen i poliskammaren till nästa fredag, och blef Johansdotter införpassad till eellfängelset. Våld å poliskonstapel. I lördags afton hade smedgesällen Olof Andersson och smedlärlingen Svante Andersson, båda anställda hos smedmästaren M. Mattsson vid Torggatan, i rusigt tillstånd å Spanmålsgatan ofredat åtskilliga förbigående personer, hvarför de af patrullerande poliskonstapeln n:r 3 Walther tillsades att upphöra med detta ofog samt aflägsna sig från platsen. I stället för att åtlyda denna tillsägelse rusade de på konstapeln och iilldelade honom flera slag af hvilka ett i ansigtet med blodvites påföljd. Den ene af våldsverkarne hade med en jernstång sökt tilldela Walther ett slag i hufvudet, hvilket dock afböjdes af tillstädeskommande personer. Vid polisförhöret härom i måndags nekade de tilltalade för att ha begått våldet och då det vid tillfället varit mörkt samt våldsverkarne varit svarta af sot i ansigtet hade de inkallade vittnena mycket svårt att igenkänna dem. Olof Andersson hade dock under tumultet och då han skulle springa sin väg fått lemna sin ena rockärm i sticket, hvarigenom mot honom bevisligen förekom att han varit den ene af de personer som utfördt dådet. Poliskammaren remitterade derför äfven den vidare ransakningen med honom till rådhusrätten och blef han under tiden införpassad till celifängelset. Ansvarsyrkandet mot Svante Andersson skulle deremot komma att bero på ny anmälan. En ny Othello. Till gårdagens polissession var målaren Otto Frithiof Seholm från Majorna på angifvelse af sin hustru inställd att ansvara för det hen åtskilliga gånger öfverfallit och misshandlat henne, så att hon måst taga sin tillflykt till grannarne. Seholm ville ej erkänna detta förhållande, men medgaf att han varit förbittrad på hustrun för det hon varit honom otrogen. Inkallade vittnen påstodo emellertid att Seholm ofta misshandlat hustrun och hade detta skett tillföljd af en till hög grad gången svartsjuka, hvilken vittnena ansåga vara ogrundad, då hustrun dem veterligen ej gifvit honom anledning till hans påstående att hon varit honom otrogen i äktenskapet. Båda makarne äro helt unga personer. Målets vidare behandling remitterades till rådhusrätten, hvaremellertid Seholm införpassades till cellfängelset. — — Rådhusrätteni UVärAUCInnnaA. Af rådhuorittaona Anden I