Göteborgsposten – 29 januari 1873, sida 2

fatta fast i Herat, Kandahar och Kabul, så skulle de ha kommit utanför det indobritiska rikets vestliga pertar. Afghanistans ställning som ett dylikt mellanband är derför af stor politisk vigt, men tillika svår och hotad, isynnerbet som det af Ryssland ledda Persien ännu ingalunda afstått från tanken att återfå Herat. Nu berättar ett telegram, hvilket möjligen öfverdrifver, men ock kan vara sant, att upproriska och med ryssarne förbundna infödda furstar, eller höfdingar framträngt ända till Afghanistans hufvudstad Kabul, hvilken som bekant ligger nära gränsen till det britiska Ostindien. Här har en af de upproriska höfdingarne, Abd-ul-Rhaman, bemäktigat sig det hufvudstaden beherskande fästet BalaHissar. På grund af den vigt Kabul sålunda troligen får i de stundande händelserna och den offentliga diskussionen, meddela vi här till läsarens upplysning följande: Kabul är hufvudstaden i Afghanistan och ligger 6000 fot öfver hafvet i en trokantig dalfördjupning vid Kabul-floden, på tre sidor omgifven af berg, genom hvilka man blott kan komma medelst ett trångt pass, under det sjelfva Kabul-dalen, bekant i krigshistorien genom Kheiberpassen, bildar hufvudvägen mellan Iran och Indien för handelskaravanerna såväl som härtågen. Bergen beherska alldeles staden, i det blott en smal väg löper mellan dem och stadsmuren. De äro branta och kala; öfver dem sträcker sig en med runda torn försedd mur, hvilken skall tillspärra hvarje tillträde från vester, men nu är förfallen. Kabul sjelf är omgifven af en hög, men svag jordvall. Sydost om staden ligger på spetsen at en framskjutande klippa fästet BalaHissar (det i gårdagens telegram omnämnda), och på sluttningen af samma höjd ligger det kongl. palatset med dit hörande trädgårdar jemte en stor bazar, omgifna af en grof vall och sålunda skilda ifrån staden. Ofvanom fästet ligger på en höjd, som beherskar detta och hela slätten omkring, citadellet, i hvilket finnes ett palats, uppfördt af Dost-Muhameds ene broder och af honom kalladt Kulahi-Feringi eller Den Europeiska hatten. Efter Kabuls eröfring och delvisa förstöring af engelsmännen 1842 ligger nästan alltsamman i ruiner. Kabul, som har en ståtlig bazar, hvilken gällt för byggnadskonstens under i Asien, har 60,000 innevånare, af hvilka en stor del äro armenier och judar, och är en vigtig stapelplats för karavanerna mellan Persien och Indien samt medelpunkten för en betydande handel. Den Abd-ul-Rahman, som telegrammet nämner såsom fästet Hissars vid Kabul intasare, är en af de många pretendenter, som under snart ett sekel upprört och genom sina blodiga inhemska krig förödt det olyckliga Afghanistan samt gjort det moget till att snart bli ett lydland under endera af de båda rivaliserande europeiska makterna, Ryssland eller England, bildande ett slags motstycke till det en gång af inre partistrider sönderslitna Polen i Europa. En enabb återblick på Atgbanistans historia torde måhända vara af intresse, medan vi med läsaren afvakta ytterligare underrättelser. Afghanerna hade varit underkastade perserna, tills deras kraftige Nadar-Schah afled (1747). Persien hemsöktes då at oroligheter, och Afghanerna begagnade tillfället att askasta sig oket under ledning af Ahmed Schah af slägten Abdali. Denne Ahmed-Schah (174773) grundade nu dynastien Durani eller Abdali, men havs son Timur dog redan 1793, utan att hafva bestämt arfsföljden, och dennes andre son i ordningen, Siman tillvällade sig nu tronen. Sedan han fördrifvit den äldre brodren från Kandahar (i mellersta Afghanistan) och gjort honom oskadlig genom bländning, slog han trenne gånger tillbaka sia andre broder Mahmud, som residerade i Herat (i nordvestra delen af landet) och tvang honom att taga sin tillflykt in på persiska området. Men Futteh-Khan, hufvudman för den mäktiga slägten Baraksi, förenade sig nu med den flyktige Mahmud mot Siman. De satte sig i besittning af Kandahar och störtade Siman ifrån tronen, hvilken, äfvenledes bländad, i Ludiana fick skydd af den angloindiska regeringen under löfte om en årlig pension. Men Mahmude dåliga regering framkallade uppror, hvilka slöto med hans tall och uppböjandet på tronen af hans broder SchudSchah, ståthållare i Pischawer. Äfven SchudSchah kunde icke hålla sig länge uppe, och Mahmud besteg för andra gången tronen, men lät afrätta sin gamle bundsförvandt Futteh-Khan och ådrog sig derigenom ett sådant bat at slägten Baraksi, att han år 1828 måste åter uppgifva herrskarevärdigheten. Han dog år 1829 hos sin son Kamran i Herat. Med honom afslöts Durani-monarkien, hvilken bestätt i 76 år. Riket öfvergick nu, med undantag ardelen Ierat, till slägten Baraksi, så att i Kabul Dost Mubammed, i Kandahar Kohan-Dil och i Pischawer sultan Muhammed kommo till väldet. I apetsen stod den äldste af de tre bröderna, Dost Muhammed, såsom innehafvare af Kabul, det rikaste af de tre distrikten, med 2,200,000 rdr rmt i inkomst och en här at 18,000 man. Folket skulle likväl icke få njuta fredens lagkarlen, känner ni ej igen ert tält, karl, det blä flaggorna? Ert folk strömmar in allaredan. dan mAnAunA AO GH Mr