Göteborgsposten – 29 januari 1873, sida 1

Från Riksdagen. Båda kamrarne hade i måndags middag sammanträden. Elter verkställd remiss af vid förra sammanträdet bordlagda k. propositioner väcktes i Första kammaren följande motioner: af hr Hallenborg om ett årligt anslag af 1500 rår åt artisten N. M. Mandelgren för fortsättande at hans antiqvariska forskuingar att under hans återstående lifstid utgå eller derest sådant icke skulle fionas lämpligt, om beviljande af ett dylikt anslag tör år 1874. Motionen remitterades till statsutskottet: af hr Hasselrot, att riksdagen må för sin del besluta, att 2 kap. 19 8 2 mom. i strafflagen af d. 16 februari 1864 måtte erhålla följande förändrade lydelse: Då sådan påföljd (förlust af medborgerligt förtroende) för viss tid stadgad är, må den ej under 1 och ej öfver 10 år ådömas. Motionen remitterades till lagutskottet; af samme motionär, att riksdagen måtte i underdånig skrifvelse med uttalande af den asigt, att staten bör öfvertaga skyldigheten att bygga och underhålla tingshus och häradsfängelser, anhälla att K. M:t täcktes i sådant afseende låta tillvägabringa erforderlig utredning angående sättet för sakens genomförande samt derefter till riksdagen framställa förslag i ämnet. Denna motion begärdes på bordet. af hr Sträle att anslaget till befrämjande i allmänhet af slöjderna måtte förhöjas med 10,000 rdr, inbegripet den vid 1872 års riksdag beviljade förhöjning, 2500 rdr, för att till ofvan berörda ändamäl användas. Denna motion remitterades till statsutskottet. af frih. af Ugglas, att 7:de punkten i k. kungörelsen af d. 21 oktober 1871 måtte förändras derhön, att barnhus eller fattigvårdsinrättningar i landsortsstäder, der kortfabriker fiunas, må blifva berättigade att under de i samma punkt i öfrigt omförmälda vilkor uppbära den fattigvården, jemlikt högst berörda nåd. kungörelse, nu tillagda medel af kortstämpelafgiften. Motionen bordlades. Det förelag som af vice talmannen blifvit inom hvardera kammaren väckt, om anhållan till konungen att låta kröna sig och för denna ceremoni utsätta en dag under tiden för kammarens sammanvaro, hvilket förslag redan inom Första kammaren blifvit till kanslideputerade remitteradt, gaf i Andra kammaren anledning till en diskussion, hvilken öppnades af br Hedin: