Article Image
Rättegångsoch Polissaker. Från Stockholm. Mordförsök å öppen gata. Natten till förliden torsdag infördes å första distriktets vaktkontor f. kyparen Nils Carlsson och modellsnickaren F. A. Widn, hvilka någon stund förut i Stora Gråmunkegränd blifvit öfverfallne och misshandlade. Widen visade å vaktkontoret två smärre och ett större sår i hufvudet, hvilka blifvit honom tilldelade med en mankill. Den andre, Carlsson, som var nära sanslös, visade ett tre å fyra tum djupt sår invid venstra sidans bröstvårta, hvarur blodet frustade. Fältskär efterskickades och det gapande såret förbands, hvarefter Carlsson affördes till Serafimerlasarettet. Widen qvarstannade till frampå morgonen, då han hade nog styrka att kunna ensam begifva sig till sitt hem. Som båda vid införandet å vaktkontoret voro temligen berusade, var det enda man kunde få veta af dem platsen der de blifvit öfverfallna. Jourhafvande öfverkonstapeln, hr Strandberg, begaf sig emellertid i väg till Gråmunkegränd, och enär han antog att våldsverkarne möjligen varit inne å den i samma gränd varande porterstugan, bultade han på, slapp in och fick veta att kort före slagsmålet sex å sju hotelluppassare varit inne och druckit öl. Polismannen, som fick veta namnen på personerna, hade några timmar derefter anhållit och till polisvaktkontoret affört sex af de uppgifne. Under det med dem hållna, flera timmar långa förhöret nekade allesamman för all delaktighet i det begångna våldet. Sedan vittnen dock blifvit hörda, erkände en af de anhållne, hotelluppassaren C. A. Sandgren, att han med mankill slagit Carlsson. En annan af dem, hotelluppassaren Häkan Olsson, hvilken skäligen misstänktes för att ha varit den som stuckit Carlsson, nekade envist, ehuru två af hans eget sällskap pästodo att de sett honom i handgemäng med C. och den ene af sällskapet omtalade att Olsson yttrat till honom, i det han visat något som liknade en knif: det var bra att jag kände igen dej, annars hade du fått ett svårt slig. Ett kortare förhör hölls i Fredags i poliskammaren med Sandgren och Olsson, dervid dessa vidhöllo, den förre sitt erkännande och den senare sitt nekande. Målet uppsköts till om tisdag för upplysnings vinnande om Carlssons helsotillstånd, enär läkare ännu ej kunnat uppgifva huruvida hans lif kan räddas eller ej. De tilltalade vistas på fri fot.

27 januari 1873, sida 2

Thumbnail