Göteborgsposten – 25 januari 1873, sida 1

Stockholms-korrespondens. Stockholm den 22 Januari. I danska Dagbladet har förekommit en korrespondensartikel från Sverige, som väckt ett visst uppseende. Det heter deri bland annat: Vore Forhaabninger om, att Kongen under sit Ophold i Norge med Ministrene skulde kunne udrette noget, med Hensyn til en forbedret Mellemrigslov, ere blerne skuffede. Man vover ikke i Norge at gjöre det foreslaaede Skridt, fordi en betydelig Forandring i hele Landets Skattesystem hrenger sammen med en saadan Reform. Af detta, om man sammanställer ett med ett annat, kunde dragas den slutsatsen att ett svenskt förslag om en tulltörening, såsom t. ex. den tyska, mellan Sverige och Norge varit å bane och att detta förslag gynnsamt mottagits af högsta vederbörande. Då ryktet, som visserligen presenterar sig föga sannolikt, alldenstund Sverige också eger finanstullar att taga vara på, emellertid kunde utså något misstroendefrö hos en och annan på andra sidan fjellen, hafva vi sökt förskaffa oss underrättelser om förhållandet och ur säkra källor erfarit ryktets fullkomliga grundlöshet. Hvad artikelsärfaltaren för öfrigt yttrar om sträfvandena för en Slags fxelles Delegation af Folkrepresentationerna såsom följd af det förmenta misslyckade försöket, det tillhör påtagligen konjekturalpolitikens område, och dit vilja vi icke följa honom. Men han nämner äfven något annat, då han antyder grefve v. Platens afskedstagande från sin utrikesministerplats såsom en följd af att genom de båda sjövapnens sammanslagning ett första steg vore taget till anskaffande af nya, stora krigsfartyg, om icke representationen sätter sig deremot, och såsom ett bevis för möjligheten att värt sjöförsvar kan komma att gå i en helt annan riktning än grefve v. Platen ansett vara den rätta. Härpå har man ett fullt upplysande svar i konung Oscars trontal, der, oaktadt det begränsade utrymmet, mången djup tanke finner sitt uttryck i väl valda ord, då det helt enkelt heter: till organisation af sjöförsvarets militärpersonal har blifvit uppgjordt ett förslag, bygdt på grundsatsen att värnandet af våra kuster utgör sjövapnets uppgift Till byggandet af krigsfartyg begäres ej heller mer än 1.300,000 rdr och för en så blygsam summa tår man icke en gång hälften af ett stort nutidens krigsskepp. Riksdagen har under sina sammanträden igår och idag fortfarande varit sysselsatt med val at ladamöter i utskott och andra delegationer. Valen igår af talmanskonferensens ledamöter företedde intet af intresse, då samma ledamöter som förra riksdagen fungerade nu fått uppdraget ånyo. I Andra kammaren kunde man möjligen taga sig anledning af det röstetal, som bestämde hr N. Larssons ledamotskap, 118 mot 44, att sluta sig till hvilken röststyrka landtmannapartiet disponerar, men tillförlitlig beräkning får man ej derigenom, emedan åtskilliga å båda sidor anse detta val mindre maktpåliggande och ej göra sig besvär att aflemna sina röstsedlar. Det är våra läsare redan bekant, att ett försök skall hafva gjorts att såsom en uppmärksamhet från majoritetens i Andra kammaren sida mot kapten Mankell, som Stockholms valman förbigått vid riksdagsmannavalet, utvälja honom till chef för kansliet; då kapten Runeberg, som med heder hittills beklädt posten, blifvit återvald, finner man likväl ånyo bekräftadt att ytterlighetspartiet bland landtmännen icke får råda. Samma omdöme för hofsamhet kan icke alldeles tilldelas Andra kammaren för dess utskottsval, som mera kunna klandras för de personer som insatts i utskotten än för dem som uteslutits, oaktadt uteslutningarne också förefalla temligen besynnerliga. Man hör derföre, afven ibland majoriteten, klagan öfver utskottstillställningen och man är missnöjd med, att den komite, som haft att uppsätta förslaget, törst till igår afton hade sina listor färdiga, då vid ett gemensamt möte med landtmannapartiet intet annat återstod för att icke sönderbryta hela valet än att antaga i klump den kombination, som komittn uppgjort. I konstitutionsutskottet hade man att fylla fyra platser efter de afgängna riksdagsmännen hrr Hierta, frih. Koskull, Carlsund och Rydberg. Dessa supplerades nu med hbrr Huss, Samuel Jonsson, frih. v. Schulzenheim och Thorell, som uppflyttades från statsutskottet, der i stället utom ledamöterna vid förra riksdagen efter Thorell samt Dufva och grefve Piper, numera ej ledamöter af kammaren, insattes P. Olsson från Helsingborg. som uppflyttades från bankoutskottet, S. Andreasson och J. E. Johansson. I bevillningsutskottet ersattes hrr Almqvist (afliden), Kolmodin, Ola Larsson, J. F. Geijer samt Saaf med hrr Wijk, A. Andersson i Nordanå, O. Olsson i Olsbyn, S. Brolin och C. A. Jönsson. I bankoutskottet måste ersättas först och främst prof. Agardh samt hrr Appeltosft och P. Olsson, och dessa ramplacerades af brr Gumegelius, E. v. Schoulta och Wigardt. Den märkvärdigaste förändringen har kanske lagutskottet undergått, ty dess mångåriga ordförande grefve E. Sparre fick der ingen plats, och i stället för honom samt de afgångna riksdagsmännen, hrr Bovin, Ribbing, Mankell och Engman, insattes brr kandidat Philipson, M. Jönsson i Wänsäter, C. A. Larsson, N. Pettersson i Runtorp och Westerdahl, af hvilka endast den första och sista kunna betraktas såsom lagförfarna män. Första kammarens val förete, ur principiel synpunkt, ingen anmärkningsvärd skilnad mot hvad vid förra riksdagen egt rum, ehuru äfven der, liksom i Andra kammaren, tvenne listor förekommo. I de två vigtigaste utskotten, konstitutionsoch statsutskotten, var blott en meningsskiljaktighet, nemligen om hvilken plats skulle tilldelas f. d. statsråden hrr von Ehrenbeim och Carlson. Komitslistan upptog hrr Carlsson i konstitutionsoch hr v. Ebrenheim i statsutskottet, men den segrande listan med rätt eller orätt kallad den skänska, placerade hr C. i statsoch hr v. E. i konstitutionsutskottet. Sistnämnde lista, som, enligt hvad vi nämnt, icke väsentligt skilde sig från komitålistan, blef, utom i afseende på lagutskottet, den bestämmande för de öfriga utskotten. Som redan torde vara bekant, kommer den kongl. propositionen om statsverkets tillstånd oeh behof att om lördag, sedan förmodlingen några bekanta talare i Första och Andra kammaren yttrat sig, remitteras till statsutskottet. Om de väntade utnämningarne af landshöfdingar i Umeå och Kalmar fortfara ryktena att vara odeciderade; mest sannolik synas oss den versionen vara, enligt hvilken tillsättningen af landshöfdingsplatsen i Kalmar skulle komma att uppskjutas ännu några månader eller tilldess väckt fråga, rörande antingen löneinkomsterna eller bostället, vi känna ej hvilketdera, blifvit afgjord. Från Umeå omtalas, att man der har sina blickar riktade på chefen för Westernorrlands Beväringsbataljon hr A. G. Wästfelt såsom en person, den der skulle komma i fråga vid tillsättandet af den lediga landshöfdingebefattningen efter hr Almqvist. Om det är för de egenskaper hr W. besitter, att han är allmänt aktad, insigtsfull, energisk oeh väl hemmastadd med orten samt med frågor rörande skogsvåsendet, eller om man bar andra anledningar för sina supnositioner,