jag rätt, skall det stå hårdt på om jag ej upptäcker hvar den unga damen gömmer sig. Han fortsatte sin väg till Brierwood, der han ställde sig att betrakta ställets ytire. Han kunde ej se något annat tecken till lif inomhus än röken som steg upp från skorstenen. Efter de uppgifter han erhållit af miss Bond var han alldeles icke angelägen ow att väcka upp lejonet i dess kula, utan begaf sig till ett litet utskänkningsställe som låg i närheten str xt bredvid vägen, der han begärde enflaska sodavatten och ett glas sherry. Under det han förtärde detta, gjorde hun några förfrågningar rörande mr Redmayne och hans tillhörigheter. Värden var mindre meddelsam än miss Bond och tydligen obenägnn för att tala om Richard Redmaynes bekymmer eller Richard Redmaynes dotter. — Ja, det fanns en dotter, svarade han till svar på på Westons förnyade fråga; men hon dog och den stackars Richard Redmayne har aldrig varit samma menniska sedan, Han for till Australien, förtjenade penningar på guldgräfveri och köpte en landtgård derute, till hvilken han skickade öfver sin brors familj; gården här har han arrenderat ut och gör nu hela dagen om ingenting utan sitter och rökar från morgon till qväll, efter hvad det säges. j Allt hvad jag vet är att han aldrig kommer hit, fastän han förr rätt ofta brukade gå in här och prata en stund om han också ej drach något. — Detta var allt hvad mr Vallory kunde få veta under det han drack sitt sherry och sodavatten; men huru litet det var bohöfdas ej mor för att bekräfta den historia