Göteborgsposten – 18 januari 1873, sida 1

Göteborgs Import. Vi meddela här ne dan en uppgft å de hufvudsakligare varuartiklarne som infördes här siatlidet år, jem fördt med införseln af samma artiklar föregå ende året: 1872 1871 Bomull Ce. 10,842,193 17,639,331 Bränvin Sprit: Arrak k:r 145872 118.430 Rom 11,445 7.36 i Sädes4,566 3,98: Cognac (Fransk) -, :129,125 132,300 Cognac (ej fransk) , 5,808 11.705 Fisk: saltad Sill k.f. 535,198 416,054 torr ctr 29 068 22 560 Garn: bomulls-, ofärgadt c. 1.813.911 1.855.4801 d:o färgadt 219651 233 770 ull-, ofärgadt 186.910 183,03 d:o färgadt 567,821 497 82: IIudar: vätsaltade ctr 35,697 24.444 torra 19,468 17 011 Jern: Stängjern 25.547 27.911 tackjern r 55.197 54. 46: jeruvagsskenor 249.231 144.060 Kaffe ) sb. 5,647.855 9.810 194 Oljor: Bomolja 1, 627,093 907 899 Fotogen 3,724,029 2,888,765 Redskap Maskinerier, värde rdr 3,530,453 2,029.219 Ri-gryn (b. 2 000.037 —1,339,105 Salt k.f. 689.312 658 44: Sirup tt. 2.009 586 1.411 794 Socker: oraffineradt 5 12,282 348 17,012.47 raffineradt , 1,235.880 2,983 885 Spanmål: Rag k.f. 194.546 11.048 Korn 95.141 45,342 Hvetemjöl ctr — 63.971 48,72d Rågmjöl 37.898 34.607 Stenkol Cokes lk f. 8,976,085 6, 738.390 The co. 42.352 41,075 Tobak: blad 1,524.370 1,637 410 stjelk 76,187 231,959 ull . 1.711,173 1.773 794 Vin: på fat: , 1,608 216 1,396.414 på buteljer k:r 30,773 23.954 Väfsnader: Sidenfb. 30, 793 22. 164 Bomulla5586 346 369 618 Ille5 1, 130.046 884. 800 Linne Hamp225.881 100., 422 Björnstjerne Björnson och Amerika. Det norska Dagbladet berattar efter Cuicagobladet Amerika, att Björnson har afslutat kontrakt med sagda amerikanska tidning om att blifva dess taste korrespondent. Björnsor körpligtar sig icke allenast, heter det, att vars -Amerikas korrespondent utan äfven, att aln nytt i litteraturen frän hans hand — berättelse; och dikter — skall se ljuset i detta blad, in ovan det får tryckas i något annat, vare sig 1 Norge eller annorstädes. Vi våga icke at göra, om till grund för detta meddelande ligger någon missuppfattning, eller om man kar anse det fullt tillförlitligt. Af Björnsons första artikel i Amerikameddelar Dagbladet ett utdrag, hvaraf framgår, att vårt brödrarikes rikast begåfvade skaldenatur icke synes vara någon beundrare af de förenade rikenas högste styresman och att han icke tvekar att inför amerikanarne lägga sin ovilja i dagen. Björnson klandrar det enligt hans mening öfverdrisna i norrmännens hyllning af då varande prins Oskar under dennes resa i deras land, och ban till lägger, Åatt den man, som känner sig glad då avdra förgå sig eller förnedra sig— Björn son använder ett uttryck, som är bra lite. nordiskt, nemligen prostituerer sig — fo hans skull, är ingen sann natur och har ickdenna själens Bluffeerdighed, som är villkoret derför, Den liflige bresskrifvaren påminner derefter om några drag ur de fornnordiska folkens skaplynne och framhåller den hängefvenhet, som från folkens sida kom deras ledar: till del i forna tider. Olof den helige, Gusta! II Adolf, Carl XI, Carl XII och Thordenskjold framhållas bland historiska personlighe ter såsom begeistrede män, hvilka kund: tängsla folkens hängifvenhet. Möjligen ha Carl XI:s namn kommit att af misstag näm nas. Skaldernas uppfattning är dock stundom afvikande från hätdatecknarnes. Derefter öfvergår bretskrifvaren till ev skildring af de nordiska folkhögskolornas ut veckling och vidrör den stora betydelse, sou ligger i de behof och tankar, som framkallat dem, men återkommer om gen till de tore nade rikenas konung, som påstås icke hafvuppfattat denna folkhögskolornas botydelse, hvilket gifver brefskritvaren anledning att för klara, att Åfurstarne äro främlingar, af en annan nation än vår, ett annat tänkesätt, och likasom de sakna blodsbandet, så uppfostrar de icke så, att de förstå det, som bor dju past hos folket. Men detta är?, heter det ett godt förebud, ty det spår, att vi snar. äro qvitt dem. Det är svårt att fatta, huru det kan an ses vara grannlaga af en man med ett på ett vigtigt område så stort namn som Björu: son att inför främlingar eller en annan star undersåter på detta sätt uttala en förkastelse dom öfver den, om är hans och hans lands mäns konung, likasåväl som han är Sverges Det är så mycket svårare att fatta detta, de det väl knappast finnes mer än en mening, vare sig i Norge eller Sverge, i afseende på vår konunge såväl goda vilja som utmärkta begäf ning tör det värf, som nyligen blifvit dans, nemligen att arbeta för de båda tolkenslycka. Blixen-Fineckeska arfvegodsen. Den saflidne fideikommissar en till Dallund på Fye och Näsbyholm i Skåne m. fl. egendomar, ba ron C. F. Blixen Finecke ef erlemnar at äksfangdkanat mad gin företa hnsten Sonhia Ån