Fru Therese G. gratuleras på sin 29:de södelgedag at De sma. Än har du långt till den höstliga dagen, Ty än le små rosor på ungdomsfrisk kind. Ån har du stöd i de ljufva behagen, Som ej blåsa bort för en tillfälleta vind. Ån har du qvar detta älskliga hjerta, Som, fritt för all snärjsel i nyckernas garn, Försakar sin fröjd och ler åt sin smärta Vid pligttrogen möda för maka och barn. Se alltså mildt på den flyende tiden. — Det goda ej åldras, det ständigt är ungt. Blit god, som du alltid varit, och friden Skall trifvas i hemmet och göra det lugat. — d — . q9AA. Ä P