Göteborgsposten – 16 januari 1873, sida 1

vana var till följe af någonting symphatetiskt i Georgies ansigte och sätt. — Hon är en sådan qvinna som en man kan sätta förtroende till, sade han för sig sjelf. Jag tycker om denva fasta mun och denna runda haka, hvilka gifva sådan karakter åt det strålande ansigtet. Jag tycker om tonen i bennes röst och tryckningen af hennes hand. Mrs Harcross hade nu blifvit medelpunkten i en cirkel af beundrande gäster, bland hvilka isynnerhet den gråskäggige generalen visade sig intagen af hennes skönhet. Klockan slog sju då damerna bröto upp för att göra sin toilette till middagen. Denna första middag på Clevedon var lyckad i alla afseenden: rätterna vinerna voro utsökta, samtalet högst animeradt. Mr Harcross talade mer än han brukade göra och allt hvad han sade var egnadt väcka beundran. Weston Vallory, som satt till venster om Augusta, var ej sen att märka lagkarlens ovanliga liflighet. — Hvad er man är uppsluppen i afton! sade han till mrs Harcross; han har nästan ett feberaktigt utseende. — Jag förmodar att han önskar visa sig så angenäm som möjligt för våra vänner, svarade Augusta på sitt kalla sätt, men dock med en liten misstänksam blick tvärs öfver bordet mot den punkt der hennes man satt. Han är i allmänhet taget icke inbunden i sällskaper, tillade hon. — Bevars nej; tvärtom är han just en man som aynes skapad till att lysa i sällskaper. Det är skada att så