Göteborgsposten – 15 januari 1873, sida 2

der 0yRgnånasaroetec på VIBSA Ståtlen, der Bar dant vore förenadt med fördel, få förändra banans läge något öfver 1000 tot från den redan utstakade linien. — Löjtoanten vid vägoch vattenbyggnadskåren J. W. Kullberg samt civilingeniörerne W. Påhlman ocn W. Lindegren ha åtagit sig byggandet af hela ofvannämnde jernväg med undantag af busbyggnader och stängsel. Styrelsen anskaffar slipers och räls. Arbetet tager sin början, så snart den definitiva utstakniogen är verkställd, säger Skara tidn. Vid extra bolagsstämma en af de sista dagarne i förra året med Hjo-Stenstorp jernvägsaktiebolag beslöts, att banans spårvidd skulle ökas från 2,7 fot till 3 fot, och att styrelsen skulle hos K. M:t söka tillstånd till denna ändring. Sedan den extra bolagsstämman afslutats, fortsattes den ordinarie bolagsstämman, som från d. 22 sistl. Juni blifvit sjournerad. Vid denna fortsättning visade sig ett odeladt intresse, att, genom inköp af en ångbåt i förening med jernvägen, trafikera Wettern; men som de medel, hvarötver bolaget förfogar, ej förslå bärtill beslöts, att genom fortsatt aktieteckning söka anskaffa de hutvudsakliga medlen härtill. Vid ett föregående styrelsesammanträde d. 10 sistl. Dec. hade af några direktionsledamöter samt byggmästare Wallenius för detta ändamål tecknats rår 11.500. Möte hölls i Lund sistl. Thorsdag för öfverläggning rörande byggandet at jernväg mellan Lund och Trelleborg. Den aktieteckning, som var verkstäld och som vidare vid mötet egde rum, uppgick till inemot en half million rdr. Företaget att bygga jernväg emellan Lund och Trelleborg synes sålunda ha de bästa utsigter för sig. Teckningen i Lund uppgick till närmare 200,000 rdr. Aktietecknarne valde en interimsstyrelse, bestående af tre personer från Lund, tre från Trelleborg och tro från landsbygden. Ingeniörlöjtnanten J. F. Brandt har af entreprenörerna för byggandet af jornbanan mellan Sölvesborg och Kristianstad erhållit uppdrag att leda samtliga med detta företag förbundna arbeten. — Jernvägsarbetet torde komma att delvis börjas, sedan utstakningen numera blifvit afslutad. Så snart regeringen fastställt den förändrade byggnadsplanen skall arbetet börjas utefter hela linien. Industrielt. Det af grosshandl. Julius Erichsen i Köpenhamn och hr J. G. Maardt i Landskrona under sistl. höst i Europa och Amerika uttagna patent för Cindersugnar (cokesugnar) med rörlig botten, hvilkas tak kunna bilda en afdunstningspanna, ångpanna eller dylikt, och som nyligen i engelska ingeniörstidskriften Engineering med bifogade ritningar varit på det fördelaktigaste omtaladt, är nu helt nyligen första gången i norden praktiskt användt, och det å Landskrona saltverk. I tidningen Korresp. från Landskrona läses härom följande: Grosshandl. J. Tranchell har med vanligt intresse för hvad som är nyttigt och praktiskt Jåtit uppföra tvenne dylika ugnar under en saltpanna å nämnde saltverk. Dessa Cindersugnar skilja sig från hittills kända uppfinningar, i det bottnen af ugnen, som består af en jernram, invändigt beklädd med eldfast tegel, är rörlig och försedd med gångjern på baksidan, hvarigenom den, med tillhjelp af talja och spel, lätt hissas upp och ned; och det bör bemärkas, att icke någon del af jernet kommer i beröriug med elden. Ugnen fylles med en ton (7 å 8 tunnor) Cokingkol, som antändas och gasutvecklingen trån törbranoingen upphettar pannans botteuplåt och sprider sig Öfver nästan hela bottnen, hvarigenom plätarne ander tidens längd icke på något bestämdt ställe anträtas, hvilket annars är fallet med direkt eldning under en vanlig afdunstningspanna. Cokingkolen törbrännas till utmärkta Cinders, hvilkas qvalitet är fullkomligt jemförlig med de bästa engelska, som användas för lokomotiver och gjutericr. Bottuen hissas ned och en jernvagn mottager ugnens innehåll, som består af en stor glödande klump hvilken, med tillhjelp af en klo utdragen och öfvergjuten men vatten, bildar den färdiga Cindern, som asvalas och bortföres. Efter det Cinderklumpen är borttagen, hissas den rörliga bottnen ånyo upp, hvarefter hya kol åter uppkastas på ugneus framsida, då sjelfantändning sker genast. Härigenom ästadkommes en permanent hetta för panna eller dylikt och den önskade hettan kan reguleras medelst ett eller flera spjell. Indunstningen af vätskan i pannan, såsom här i saltpannan, sker således utan någon kostnad för brännmateriel, i det tullt så många tunor Cmders erhållas som det inlagda antalet tunnor kol; och priset på goda Ciuders ar, som bekant, betydligt högre än det å sjelfva kolen. Principen i uppfinuingen, ehuru sinnrikt uttänkt, är enkel, den beböfliga arbetskraften obetydlig och lärer det väl icke dröja länge inuan ätven andra fabriksrörelser, som fordra större qvantiteter brännmateriel, skola fiuna användandet af dessa ugnar vara till deras stora fördel för uppsamlande at de gasarter, som utvecklas under fö brånningen och hvilka förut togo sig väg — genom skorsteuen, till ingen nytta men väl till obehag för alla dem, som nödgades befinna sig i deras närhet. Vackra handlingar. Kapt. IIejjkenskjöld: hado nyligen i egenskap af disponent öfver Granhultsverken, hvilka genom köp öfvergått till ett utländskt bolag, sammankallat sina underhafvande till en afskedsmåltid hvarvid han tillkännagaf att bolaget genom afskrifning af 18,000 rdr försatt dem i en ekonomiskt oberoende ställning. ÅÄfven utdelades såsom minne af Granhults bolag en större siltversked till hvar och en af de äldre samt en mindre till hvar och en af de yngre. På en julfest, som disponenten för Motala mekaniska verkstad nyårsaftonen gaf för dervarande solkskolas lärjungar, förklarade han sig vilja till ett varaktigare minne af bögtidsaftonen för hvarje skolbarn vid verkstaden insatta ett belopp i en lifränteoch kapitalförsäkringsanstalt, såsom en grundplåt tör vinande al framtida oberoende, en skänk, som