Göteborgsposten – 13 januari 1873, sida 1

Vedergällningen)). Roman af mrs, M. E. Braddon. (Öfvers. från Engelskan). — Det här gamla bokträdets fall gör att Davis får ytterligaro ett stycke jord att bruka, sade en af karlarne, sedan mr Redmayne hunnit fram och yttrat några ord om stormen. Han har alltid brukat svära öfver den inkräkt ning detta träd gjorde på hans mark, och nu bör hen väl vara glad öfver att ha blifvit befriad från det. — Jag är dock ledsen öfver dess fall, svarade Richard Redmayne i det han med dyster min betraktade det. Han satte sig i närheten och betraktade karlarnes arbete, under det han tänkte på de dagar som flytt. Nästan en hel timma satt han så utan att yttra ett ord, och de båda arbetarne betraktade honom då och då förstulet, undrande öfver den förändring han undergått sedan den tid då de kallade honom husbonde. Han tog upp sin pipa ur fickan och sökte tröst i den. Derefter satt han med ögonen fästade på den aflägsna horisonten, då en at karlarne som gräfde ut en gren af roten från en liten fördjupning, i hvilken en mängd torra löf blåst in, på sin ?) Forts, fr. N:o 7.