Göteborgsposten – 10 januari 1873, sida 2

5 UHADLAU IIUIISUUH ICCI. Nåttoen har vari mycket god. Krafterna äro tillfredsställande Här har ungdomen kraftigt kämpat mot döde: och, synes det, besegrat honom. 2 CE — Vid det sammanträde, som hölls inon Preussens deputerade kammaro d. 7 dia förklarade inrikesministern i anledning af ut talanden från flere liberala deputerade angå ende de ändringar, eom försiggått inom mini steren, under det kammaren varit ajournerad att Bismarcks afgång från sin befattning som ministerpresident endast skett för att skaffa honom en lättnad i hans embetsbörda. Ninisteren har icke upphört att vara en ministöt Bismarck, utan skall framgent bandla i Bis. marks anda och följa lagen för Preussens historiska utveckling. Den nye ministerpresidenten Roon har icko på något sätt motsatt sig hvarken lagen om kretsordningen i dess senaste gestalt eller den s.k. Pairschab. IIans ansökan om afsked förestafvades helt och hållet af personliga skäl, hvilka senare bortfallit. Det är onödigt för ministören att framlägga ett program, alldenstund den fortfarande är samma minister. Med bestämdhet påstås nu, att hela lagen om civiläktenskapet kommor att förfalla, hvarjomto åtskilliga andra tilltänkta åtgärder mot do katolska klerikala icke komma att utföras. Trenno tyska resenärer på Afrikas vestkust hafva, enligt en till Geografiska Sällskapet i Berlin ingången skrifvelse, anländt till Cameroon. Från Belgiens hufvudstad meddelas d. 4 d:s, alt Stora Luxembourgsbanans aftridande till bolgisk luxembourgska banbolaget undertecknats; kontraktet bestämmer, att två tredjedelar af direktörerna skola vara af belgisk neutralitet. Den bekante uugerske generalen Klapka har kallats till Turkiet för att omorganisora dess arm6. Denna omorganisering skall vara utförd inom två år; under tiden får Klapka 200,000 gulden, och då arbetet är slutadt likaledes 200,000 gulden. Under 1849 års krig utmärkte Klapka sig isynnerhet vid belägringen af sästningen Kornorn och blef senare utnämad till ungersk minister. Efter krigets slut begaf sig Klapka till England i och dorpå (ill Italien och Schweiz. Under det italienska fribetskriget reste Klapka till Turin och ivgick der med Teleki en öfverenskommelse om att förmå sina landsmän lå Adriatiska Ilafveta kust att göra uppror mot Österrike. Efter freden i Villafranca återvände Klapka till Schweiz. I Augusti 1862 ; förmådde han sina landamän atticke folja Garibaldis upprop till strid, utan afvakta lugnare tider. År 1866 trodde han sig finna den i gynnsammaste tidpunkten efter Österrikes neI derlad. Han upprättade en Honvedlegion, i spetsen för hvilken han förgäfves eökte att bringa ett uppror i Ungern till stånd. Då detta I icke iyckades, drog han sig tillbaka till Oderi berg. H Österrikes regering bar under parlamontsi ferien, hvilken varar till d. 15 d:s, med itver ; fortsatt sina konferenser med inflytelserika politici, både inom riksrådet och å de enskilda ! provinsernas landtdagar för att tillförsäkra sig i så många röster som möjligt för den stora i aktion, hvilken förestår då riksrådet åter öppI nas: författningens förändring genom införandet af omedelbara riksrådsval, hvarigenom I landtdagarne skola tför framtiden förlora allt inflytande på fiksrådets sammansättning. IIvilken ställning polackarne skola intaga gentemot det tyska författnivgspartiets planer, är i ännu obestämdt; man vet i allmänhet, att de afbrutit törbasdlingarno med ministören Auersperg om valreformon och att de fasthålla vid det i Lemberg-resolutiouen af d. 28 Sept 1868 antagna nationala programmet, men det arses ännu tvifvelaktigt, huruvida de vilja utgå ur riksrådet eller icke. Det ezechiska partiet i Böhmen, hvilket i fjor nvarken var representeradt på landtdagen i Prag eller å riksrådet i Wien, har i betraktande af de faden föreslagna valrelormen, i slutet af gamla året tagit initiativet ull en storartad agitation mot det tyska författnivgspartiets politik, hvilkon agitation skall utbredas öfver hela riket. För det första har det lyckats grefve Clan; Martnita, som spelade en framstående roll under IIohenwerts kabinett (han var utsedd till premierminister i den böhmiska regeringen), att åstadkomma en försoning mellan de båda zrupper i det czechiska partiot, hvilka trån tid ill annan bekämpat hvarandra: de demokraiska ung-caecherna och de konservativa gammal-ezecherna. Det företa af dessa parier har osla yttrat miesbelätenhet med den ortsatta parlamentariska striken och icke voat biträda de äldre ledarnes beslut, men nu H i H i ror som hota Böhmens ställning i riket genom 5