Göteborgsposten – 8 januari 1873, sida 2

tCutrCTus al Ul —. . ÅHIICUAMI-. Frän Utlandet. Om man får tro den italienska tidningen Opinione, så har den transka republikens president nu beslutat inslå en mera bestämd och otvetydig politik gentemot påfven, än den han i allmänhet hittills följt. Det utomordentliga sändebud, de Courcelles, som Thiers skickat till påfven för att ersätta Bourgoing, hvilken resignerat, skall neml. vid sin första audiens hos h. helighet hafva förklarat för denne, att de klerikalas hållning gentemot Thiers är farlig för Frankrike, ty Thiers måste lägga vigt på ett godt förhållande till Italien. Frankrike håller sändebud hos påfven för att underhandla om befästandet af hans fullständiga andliga oafbängighet; men återupprättandet af hans verldsliga makt är en omöjlighet, och en fullt klerikal politik skulle bringa Frankrike, som behöfver fred och inre enighet, i förveckling med det öfriga Europa, Det är väl icke så alldeles visst, att de ord, som det ministeriela italienska bladet här lagt i de Courcelles mun, äro desamma som denne begagnat vid sitt första företräde hos påfven; men förr eller senare skall Thiers nödgas att i detta hänseende taga bladet från munnen, så framt icke hvarje enkelt utbrott af lynnesyra i Vaticanen skall utöfva ett farligt och upprörande inflytande inom Frankrike, der man tyvärr har mer än nog af partislitningar ändå. Det välvilliga sinnelag, som majoriteten under sista tiden visat Thiers, skall kanske genom de nya klerikala intrigerna komma att lida någon afbräck. Det berättas åtminstone i Paris allmänt, att man redan i går ville inom nationalförsamlingen bringa den romerska frågan på tal, för att sätta utrikesministern de Remusat på gungbrädet. Remusat och undervisningeministern Jules Simon äro neml. de ende qvarvarande medlemmarne af ministören, för hvilkas personer de klerikala känna en helig rysning, och deras störtande har närmast beredts. Som bekant skall Simons stora lagförslag om solkundervisningens omorganisering ofördröjligen komma under behandling, och man har nu en tid dundrat väldeliga från predikstolarne omkring i landet root detta förslag. Venstra centern har beramat ett partimöte för att enas om sin hållning i dessa hotande stormar; men eftersom monarkisterna rufva öfver i ett mis sstroende votum, om icke flera, emot hr Thiers ministrar, så skall allt bero af högra centerns hållning, och i denna punkt är luften ännu alltjemt i ren, Så rycker i Frankrike ett nytt 0 tretiomannautskatset synes hafva ännu kunnat ecas cm ens prirciperna för de vigtiga försattningsfrågorna. Men alla lita på Thiers skicklighet i den parlamentariska intrigen, hvarför man hoppas, att han slutligen skall med sin kända envishet veta alt genomdrifva sin vilja. Den officiela redogörelsen för Englands statsinkomster under förflutna året oflentliggjordes med vanlig punktlighet d. 2 Januari. I stället för de i budgeten beräknade inkomsterna af 7112 mill. p. sterl. skola minst 75 mill. ingå, så att ett öfverskott af åtminstone 32 mill. pund blir disponibelt. Endast med dessa skulle skadesersättningssumman till Amerika kunna betalas. Tnesmeddelar i sammanhang med denna redogörelse några intressanta sammanställningar af siffror. Då Cobden började sitt nationalekonomiska fälttåg för fribandeln, efter spanmålslagarnes upphäfvande, uppgingo statens inkomster till föga mer än femtio millioner. För år 1872 utgjorde de 77,688,920 pund, emot 72,209,111 pund år 1871, eller en tillökning för sistlidet år af 5,479,809 pund. Tullinkomsterna ha stigit från 20,236,000 pund år 1871 till 20,751,000 p. 1872, fastän tullen på kaffe minskats med hälften. Med naturlig belåtenhet ler Times mot denna landets gynnsamma ställning, hvilken bär vittne om dess stigande välmåga. Det berättas nu med anspråk på tillförlitlighet, att Ryssland meddelat England ett utkast till sina planer i Asien och inbjudit den engelske militärattacheen i Petersburg, kapt. Wellesley, att deltaga i en rysk expe