Hvrarjehanda. Stenkolsborrningarne i Norge Mor genbladet har etter Gjengangeren en notis, att be lallning blifvit utfärdad om upphörandet af borrnin garne efter stenkol på Andö — en af Lofotens öar norr om Hindöe — till hvilka borrningar Storthinget hade beviljat medel. Pengarne lära hu vara slut och borrningsförsoöken synas på visst sätt hafva miss. lyckats, då man oupphörligt måst göra nya hål, emedan sandstenen varit så hård, att borrarne brustit och blifvit qvarsittande i bålen. Emellertid tröstar man sig öfver dessa tekniske Vanskeligheder med den vissa förhoppningen, att på Andöe verkligen finnes kol, mycket kol och utmärkt goda kol. 3600 tunnor äro redan på Andöe upptagna och hafva visat sig särdeles lämpliga tör ångmaskiner. Man hoppas, att Storthinget skall bevilja i anslag. Bergmästaren Dahl lärer hatva fc atsigt att i Sverge förskaffa sig lämpligare borrni redskaper. Det sramåtgaende Ryssiand. In iysk korrespondent till ÅIndependancå Ilöigeberättar att i Ryssland sinnas ofantliga Iandomr at en utomordentlig bördighet, men hvilkas pro. r, till följe af bristen på folk med förmåga utt adkomma en lokalmarknad, endast kunna bli ac nyita då de exporterats. De nya jernvägarne ha gitvit en ofantlig lyftning åt jordbruket i Ryssland, som korrespondenten tror sramdeles bli en fruktansvärd medtäflare till vesterns spanmålsproducerande länder. Stora förbättringar ha blifvit gjorda inom alla grenar på sista tiden. För knappt tio år sedan skördades säden i de sydliga provinserna för hand, tröskades på det mest primitiva sätt och lastades på vagnar, dragna af oxar, fördes så till närmaste hamn, hvarifrån den utskeppades till den stora Londonermarknaden. Allt detta erfordrade tolf eller femton månader. Nu är allt förändradt. Skörden verkställes genom maskiner, tröskningen utföres på tröskverk af den seuaste och fullkomligaste modellen, säden inlastas på närmaste jernvägsstation för att föras till Odessa, der stora ångare mottaga den för att fortskaffa den till sin bestämmetseort. Fyra eller på sin höjd fem månader äro nog för att bringa säden från Rysslands stepper till vesterns ofantliga sbanmålsmagasiner. Om några är skola ryssarne mala sin säd sjelfva och exportera det redan färdigmalda mjölet, för sin egen räkning behållande det affall som är användbart till kreaturen och således sjelfva dragande nytta af allt som nu går förloradt vid förvandlingen af hvetet till mjöl. A AAWA AA