Göteborgsposten – 28 december 1872, sida 2

i a 17 Från Utlandet. Några telegrammer från Petersburg ha ingått, hvilka meddela den ej ovigtiga underrättelsen, att närmaste arftagaren till alla ryssars l sjelfherrskere, storfursten-tronföljaren AlexanI DH i i l der, i närvarande stund ligger utsträckt på sin ! sjuksäng, föremål för en våldsam kamp mellan lif och död, hvars utgång ännu alltjemt står i Guds hand. Vi erinra oss, huru hela den bildsde verlden för ej längesedan följde med : det lifligaste deltagande en liknande kamp på lif och död angående prinsen af Wales. Då som nu var det en stark tyfusfeber, som hemsökt den höge sjuke, och en sådan är så ofta dödande, att man bör göra sig beredd på det värsta. Hvad som nu, likasom fallet var med prinsen af Wales, väcker deltagande, är den sjukes höga politiska och sociala ställning. Storfurst Alexander är född den 10 Mars 1845, således snart nog 28 år gammal, och befinner sig på näst det öfrersta trappstogotl till den mäktiga tron, hvarifrån det herskarord utgår, som bestämmer öfver millioner menniskors öde och dertill kan i så hög grad inverka på hela verldsdelars politiska gestaltning. Gift med prinsessan Dagmer af Danmark, är hon en tillgifren vän af Danmark, och det är kändt, huru han mer än en gång varmt och kraftigt uppträdt till dess förmån gentemot det tyska inflytandet i petersburgerkabinettet, hvad särskilt denna fråga beträffar. Han har med sin gemål tvenne söner, Nicolaus och Georg, af hvilka dea förre är född 1868, den senare 1871, och hans äktenskapliga lif skall, likasom hans höge faders, vara utmärkt genom de båda makarnes ömsosidiga tillgifvenhet för hvarandra. Det senaste tmret af Preussische MilitärWochenblatt innehåller en intressant jemförelso mellan nutidens trenne stora hufvudslagtningar, Sadows, Gravelotte och Sedan. Betrakta vi först, säger nämnda blad, slagfältens geografiska läge, så visa oss alla tre slagtningarno den fientliga armön stödd på en fästning. Vid Sadowa är den österrikiska ormn uppställd nästan i en halfeirkel kring den lilla, vid Elben belägna fästningen Königgrätz, vid Sedan bildar den franska uppställningen till och med en riktig cirkel. Vid Gravelotte deremot bildar Bezaines uppställning med en mot vester vänd front, med fästningen Metz i ryggen, en rak linie. Under det att vid Sadowa och Seden återtåget mot de små fästningarno blir förderlligt för de retirerande hirarne och på ena stället leder till en omedelbar upplösning, på det andra ti! skap, är deremot den stora vapenplatsen Metz i stånd att ögonblickligen gifva den slagra armån en tillflyktsort och tvinga segreren att göra halt — hrilket likräl ej uteslöt den senare katastofen. Alla tre elagtuingarno läro offensiva från kejsar Wilhelms sida. Fienden står hufvudsakligen på höjderna, i en till en del med konst förstärkt ställning. Gravelotte är en ren infanterioch artilleristrid. Vid Sadowa deremot uppträder å båda sidor rytteriet i större och mindre massor. Vid slatet af striden ega väldiga sammanstötningar rum mellan de båda förträffliga ryttarchoparno. Det preussiska rytteriet spränger äfven flere gånger österrikiskt infanteri och tager kononer. Vid Sedan deremot anfaller endast det franska rytteriet i massor och tillbakakastas utan undantag af det tyska infanteriet, hvilka ofta formerats blott i täta skyttelinier. Artilleriets auvändning och taktik visar vid Gravelotte och Sedan ett betydande framsteg i jemförelse med hvad förhållandet är vid Sadowa. Under det man på denna senare plats saknar en fullständig utveckling af artilleriet, utvecklas det deremet på ett verkligt glänsande sätt genast vid Gravelotte och Sedan. De uppträdande härmassornas styrka är denna: Vid Sadowa 215,000 man preussare, 220,000 österrikare och sachsare; vid Gravelotte 120,000 fransmän, 200,000 man tyskar; vid Sedan 130,000 man fransmän, 200,000 tyskar. Sadowa är således i afseende på de säimendad antal den största slagtningen i vårt H RIE ————— —— århundrade; ty der voro tillstädes 30, 0OO man i mer än vid Leipzig. Förlusterna i döda och