Göteborgsposten – 21 december 1872, sida 5

hända finner rik näring i nutidens fashionabla satudentklubbar eller den elegant möblerade våningen. Mellan det myckna och vederstyggliga tryckpressens giltiga ogräs som till Julen utkommit under titeln af Julgrisen, ÅJulgubben och annat oförsynt fräckt och osedligt otyg, framträder Litterära Julbladet, utgifvet af John Neander som en skär och oskuldsfull ungmö bland en hop lätttärdiga, sminkade gåran damer. Utgitvaren, hvars penna förråder en icke vanlig stilistisk talang, har riktat bladet med åtskilliga bidrag i bunden och obunden form och för öfrigt innehåller det uppsatser af flera förf., deribland J. 6. Carlän, den ryslige, men ändå så barnafromme republikanen, hvars väl träffade porträtt blickar emot oss från första sidan, ar Pilyrimen, Wilhelmina Stålberg och Tammelin, denisistnämnde en ung tjensteman, som, efter hvad dagens telegramafdelning förmäler, är en bland årets pristagare i Svenska akademien. Bladet, som kostar 25 öre, säljes här i br Axel Stibergs cigarrbutik. Å Nya Teatern gafs igår afton i anseende till julstöket ingen föreställning. I morgon deremot bjudes på Dytt program för aäsongen eller Sköflad lycka (— En hustrus i straff-) och Apollos hämnd (Kung Mi-: das). I det förstnämnda stycket har fru Raa några af sina sublimaste momenter, hrilka ännu i friskt minne fortlefva hos vår publik, i och på uppsättniogen af den sistnämnda opej retten ha inga kostnader sparats, hvarken i dekorationseller kostymväg. i Å Mindre Teatern gifver Göteborgs Mui sikförening nästa Lördag, d. 28 d:s, en populär i konsert, dervid Amfiteatern och Första Raden I komma att betipga 1 rdr biljetten, Andra I Raden deremot endast 50 öre. Måtte : j j ö —(p ——— .. nu bara bli en folh-konsort i alla bemärkolser! -Götiska Förbundet firar i afton kl. 7 å Frimurarelogens pelarsal en minnesfest efter Förbundets höge beskyddars och förste förbundsman, framlidne kung Car! XV, dervid en kantat kommer att utföras, hvartill d:r J. J. Biörklund författat orden och dir. Isr. Sandström komponerat musikoa. Imorgon e. m. lärer lokalen bli tillgänglig för forbundsmännens damer, dervid kantaten ånyo uppföres. En af tidningarne i en vår grannstad har obestridligen bland sina ilitterära krafter, den äldste musikrecensent i hela verlden, en man, mot hvilken den nyligen aflidna hundratreåriga Margareta Dufva måste betraktas som en riktig dufunge ... Hör bara, hur han yttrar sig om hr Sjödåns barpkonsert häromdagen: Harpan har an ster tradition att åberopa. Det var vid detta instrument, som konung David författat de herrliga psalmer, som ännu ljuda inom tompelhvalfven i hela kristenheten. Att den harpa, som kunga-skalden slog, var af mycket enklare konetruktion än de modernare instrumenter af detta slag, är fullt säkert, så mycket mer som den nu s. k. Davidsharpan saknar pedal. Bland alla harpor, som vi sedan hört, är hr Sjödens den omfångstrikaste, enär den innefattar etc. Som. vi sedan hört! Sedan kung Davids tid, isanning, den recensenten var en liten baddare till att vara ålderstigen! Och au vilja vi sluta dagens krönika i samma tonart som hen började. Vi ropa till våra läsare, alla utan undantag, till dem som äro milda och öfverseende med vår svaga förmåga lika väl sem till dem, hvilka finna sin lust i att häckla och nagelfara osa: Stor eller liten, dvinna ech man, Rik eller sattig, trasig och grann, Qvick eller icke, skön eller sul! Frid öfver alla! En Frejdefull jul!