Göteborgsposten – 12 december 1872, sida 1

2— ———— 4 :att vi om ett år härefter skola få höra talas om att ni håller på att möblera upp ett hus vid Mayfair. Efter middagens slut kom Georgie i ett mycket förtroligt samtal med mrs Harcross borta i en undanskymd vrå af salongen. Uppmuntrad ef det intresse Augusta visade, omtalade miss Davenant för henne åtskilligt om Franks förtjenster och om det lif de ämnade föra sedan de blifvit gifta. Derefter följde musik, då mrs Harcross lät beundra sin präktiga röst och Georgie blygt samtyckte till att föredraga några af sin fästmans favoritballader, och detta blef slutet af aftonunderhållningen. Just i sista stund tog mr Vallory öfversten med sig in i ett annat rum för att vexla några förtroliga ord med honom. — Jag har funnit en förmyndare, sade hen. Min svärson Hareross har ingen invänning mot att åtaga sig detta ansvar, om ni och sir Francis skulle önska det. Han är en affärsman af första slaget och en mycket samvetsgrann man. — Ingenting kan vara bättre än om han vill åtaga sig besväret, svarade öfversten. — Ser ni, jag anser det som ett slags skyldighet; den förbindelse hvari Augusta står till min vän Stephen Harcross tyckes utgöra ett slags föreningslänk mellan henne och er dotter, och allt som hon eller hennes man kan göra för att vara nyttig, förstår ni — — Godt, godt, afbröt öfversten. Naturligtvis vill jag ej förneka att jag skulle ha blifvit ganska glad om gamle Hareross fått i sitt hufvud att lemna sina penningar till min dotter i stället för till eder dotter; men han gjorde