Göteborgsposten – 7 december 1872, sida 2

I en korresp. från Paris till Köln. Zeit. yttras om ställningen, att bonapartisternas utsigter bättrats, sedan de trädde i förbund med monarkisterna. Högerna handlmgssätt är under närvarande omständigheter högst farligt; det är ej omöjligt, att densamma lyckas störta Thiers; men i så fall skola de blott ha arbetat för bonapartisterna eller de radikala. Thiers sjelf kan i trots af den allvarliga stillningen icke komma ur det at honom hittills följda systemet att upprå något kraftigt beslut. Han var i dag i Paris för att se om sitt hus vid torget St. Georges. Polisen hade vidtagit storartade försigtighetsmått; den synes befara en öfverrumpliog. Den första följden af allt detta kommer väl att bli den, att Thiers nödgas skaffa sig en ny ministör, såframt han icke bestämmer sig för den till en statskupp gränsande handlingen att upplösa den närvarande nationalförsamlingen och utskrifva nya val, då äfven hans eget presidentskap upphör och bör stadfästas af den nya församlingen. Det kan neml. tagas för visst, att Dufaureutskottet skall inkomma med ett lagförslag som fastställer den ministeriela ansvarigheton och ger presidenten en bestämd tjenstetid i förening med en begränsning af rätten att uppträda i nationalförsamlingen. Tanken, att utskottet skall förorda församlingens omväljande i tredjedelar, är säledes hopplös. eTimes yttrar sig med hänsyn till de sannolika följderna af den närvarande ställningen eålunda: Det är tydligt, att Thiers drifves till att antingen afgå eller ock underkasta sig högern. Om han afgår, skall en populär general ombedjas att bli chef för den verkställande mak ten; om han underkastar sig, skall han nedbringas till ställningen af en Mikado. Bestämmandet af regeringens politik skall i bådadera fallen tillkomma bögern, hvilken skall hatva gjort sig försäkrad om en inom dess leder vald ministerkår. Dess politik skall vara den, som tillhör en gouvernement de combat. Sådana prefekter skola utses, som vilja motsätta sig valet af liberala kandidater. Liberala tidningar skela varnas och undertryckas. Inverkningarne på valen skola åter bli öfliga. Ledningen af alla grenar af den nationala upptostran skall öfverlemnas till ett presterskap, sem upphört att vara gallikanskt. Allt detta kan icke vinnas utan motstånd, men ett sådant förutser man också. Den militäre presidenten, eler i nvarjo san den uyv kilgsmi istern, skall ha tillsyn öfver de stora städerna. Man tror, att Montmartre och Belleville kunna i hvilket ögonblick som helst öfverväldigas af en trogen soldatesk, och man ror. att den parisiske sansculotten vet detta så väl, att han icke skulle göra försök med en. emöt. La Croix-Rousse (pöbelqvarteret i Lyon) skall treligen visa sig vågsammare, men äfven det skall, tillägger man, snart lugnas. Marseille skall otvifvelaktigt åter resa sig, såsom det gjorde för 18 månader sedan, men anbängarne af gouvernement de combat äro öfvertygade om, att Marseille skall efter ej synnerligt lång kamp undertryckas. sOm denna målning af den framtid, som väotar Frankrike, synes mörk, så kunna vi endast svara dermed, att det är det slut, som det till makten sig resande partiet med lugn öfvertänker som möjligt. Det är dess sändning att undertrycka radikalismen — genom gendarmeriet om detta visar sig tillräckligt, annars med tillhjelp af den regelbundna armån. -Radikaliom och radikala skola krossas — den förra såsom en skola hvilken vill förstöra allt hvad som är godt, den senare som en skara af mån, hvilka vilja sätta sig utom lagen. Vi måste, säga de klarast tänkande och beslutsammaste at högern, börja med dem, om de icke skola börja med oss. Det är mot en sädan sakernas ställning, som Frankrike drifver hän. Det är detta, som eynes oundvikligt, om icko år Thiers bemannar sig och beslutar att upplösa kammaren. Han tvekar — och vi kunna icke förvånas deröfver — fastän detta är ett fall, der tveksambet är detsamma som att gå förlorad. Men hr Thiers borde erinra sig, att om ansvarigheten vid maktens utöfning är stor, så är ansvarigheten vid att lemna den obegaguad icke mindre. Han har i sin hand — eller rättare han hade i går, han kan nu hafva förlorat tillfället, och några timmar härefter skall det belt säkert slippa ifrån honom — att tvinga församlingen till att hänskjuta frågan mellan honom och den till nationens dom. Han skulle på det sättet skonat — och han kan måhända ännu göra det — Frankrike itrån konvulsioner, hvilkas slut ingen kan förutse. En sådan politik skulle varit djerf, men den skulle. varit moraliskt berättigad; den skule ha gillats af de upplystes och oegennyctigas omdöme nu och hädanefter. Men ban tyckes rygga tillbaka ifrån att antaga en sådan politik. Den bedröfliga kretsgången, som vi hoppats nu vara bruten, skall derefter åter börja. Man skall prötva på försöket att med: våld underI trycka friheten och deraf kan man vänta sig, i såsom förr, uppror, anarki och militär-despotism. Så allvarlig anser det stora verldsbladet I ställningen i Frankrike vara. i mm —L Telegrammer. STOCKHOLM d. 6 Dec. Ceneralkonsaln Christophersen bar ytterligare för sex månader uppdragits att studera Australiens handelsoch göfaris