— — ———————— vän! sade lagkarlen fromt; men det är väl knappast något kristligt sätt att betrakta frågan. — Jag har ej varit kristligt sinnad sedan jag kom till Eugland och fann min dotter vara försvunnen, svarade Richard Redmayne. Han traffade mr Kendel, spanaren, på hrr Gabb Å Smootheys kontor tidigt nästa morgon. Mr Kendel var en lång mager man af omkring fyrtio års ålder, med mörkt kortklippt hår, läng röd näsa, kolsvarta glänsande ögon, en snygg svart rock och ett så respektabelt utseende som kunde vara förenligt med en lång röd näsa. Hen gjorde några anteckningar i en liten annotationsbok och såg derefter ut som om han hade den väg han skulle följa klar framför sig. — Om ett giftermål egde rum i London, skall jag ha beviset derpå inom en vecka, sade han. Om det egde rum på någon annan plats i England, så åtager jag mig att taga reda på allt som står i sammanhang dermed inom fjorton dagar. Dermed var rådplägningen slutad. Mr Smoothey hade ej gjort annat än snusat och sett mäkta vis ut under hela öfverläggnvingen. Efter fjorton dagars förlopp skref mr Kendel till Richard Redmayne och berättade, att efter allt hvad han kunrat upptäcka intet giftermål mellan Groce Redmayne och någon manlig individ blifvit under de sista tretton månaderna firadt på britiskt område. Han hade öfverlemnat saken i goda händer på kontinenten och hoppades inom kort bli i stånd att uttala sig lika bestämdt rörande möjlighe