en är att uppnå gtt lika värmeresultat med mindre vedätgång än vid eldning i vanlig ordning. Från Hufvudstaden. Enkedrottningen gaf i Fredags middag ven famille, hvarvid alla medlemmarne af den kgl. familjen, med undantag af konungen, som vistas i Norge, voro närvarande. Det var neml. den femtioåriga äminnelsedagon af H. M:ts högtidliga trolofning. — En del af officerskåren och civilstaten vid Andra lifgardet hade i Lördags en festlig tillställning för d:r Edv. Martin, som i 8 års tid varit som 2:dre bataljonsläkare placerad vid nämnda regemente, men nu befordrats till 1:ste bataljonsläkare vid Svea lifgarde. — Sistl. Lördag hölls, säger Dagbladet, under öfverstäthållarens ordförandeskap ett af flere inflytelserika medlemmar at Stockholms kommun bevistadt sammanträde, hvarvid beslöts bildandet af ett bolag, hvilket unger benämning af Aktiebolaget Stockholms Byggnadsförening skulle ega till ändamål att här i hufvudstaden dels ombesörja utförandet i stor skala af allehanda byggnadsföretag, dels befrämja sådana genom byggnadsmaterialiers anskaffande och tillhandahällande. Bolagets kapital bestämdes att utgöra minst 1 million och högst 10 millioner rdr, och hvarje aktie skulle lyda på ett belopp af 200 rdr. Redan vid sammanträdet tecknades ett belopp af 400,000 rdr, och åt en interimsstyrelse uppdrogs att hos K. M:t söka fastställelse på det uppgjorda förslaget till bolagsordning äfvensom att utfärda iubjudning till aktieteckning. Till ledamöter i denna interimsstyrelse utsågos: öfverstäh. frih. Bildt, grosshandl. Edv. Cederlund, generalkonsuln H. Davidson, snickaremäst. K. Edberg, kaptenlöjtn. Aug. Fries, verkställande dir. i Stockholms inteckningsgaranti-aktiebolag J. H. Palme, prof. C. J. Rossander, fabriksidk. Jean Bolinder och notarien J. O. Sundell. Stockholms byggnadsnadsförening, hvilken tillkommit uteslutande för att fylla ett härstädes redan länge kändt behof af ökad tillgång på sunda och tidsenliga bostäder utger sina aktier utan något slags premie, och redan under de närmaste dagarne lär inbjudning till aktieteckning komma att offentligen utfärdas. — Rörande den förut omnämnda olyckshändelsen med ångf. Transit N:o 2 har till ett handelshus i Stockholm ankommit ett telegram, hvari omtalas att olyckshändelsen skulle ha inträffat inne i sjelfva Cimbrishamns hamn, och skulle man deraf kunna sluta till att fartyget kan räddas, — Dagons Nyheter för i går innehåller följande nyheter om Stockholms teatrar: På Onsdag uppföres å Stora Teatern ÅBarberaren i Sevilla med hr Arlberg som Figaro och m:ll Basilier som Rosina. Fredag (100:de årsdagen af Lars Hjortsbergs födelse) gifves: Prolog författad och framsagd af hr Hedberg; Tablå, samt Glucks opera Iphigenia i Aulis, hvari de förnämsta rollerna innehafvas af fruarne Michaeli och Stenhammar samt hrr Arlberg och Arnoldson. Nästa Måndag gifves Den Stumma, då hr Lundqvist efter sin sjukdom åter kommer att uppträda som Masaniello. — Södra Teatern bjöd i Lördags på ett spektakel efter delvis nytt och särdeles väl valdt program. Först uppfördes Bayards Skyddsgudinnorna, en af dessa förtjusande små franska stycken, hvarpå 1840talet var så rikt och hvilkas återupptagande alla vanner af en fin och nobel teaterrepertoar ej nog kunna förorda. De tre skyddsgudinnorna representerades på ett charmant sätt af m:llerna Lillja, Klefberg och Weselius, hr Roos var en lyckad kopia af hr Knut Almlöts Schumrich, hr Otterström en elegant och rolig advokat och hr Thorell en till det yttre ståtlig älskare; hr Thorell bör dock ej, helst i den scen då han på en gång får en god syssla, en nätt förmögenhet och en förtjusande fästmö, se ut som en tysk landsortsteaters-Hamlet. Hr Thorell saknar långt ifrån känsla i sitt föredrag, men detta är i allmänhet för tragiskt, och hr Thorell behöfver ännu mycken ledning för att få tillräcklig savoir faire, hvilket fullt lika mycket gäller om hr Sandberg. Skyddsgudinnorna gafs här första gången på n. v. Stora teatern, år 1843, och har sedan varit uppförd på Ladugårdslandsoch Humlegårdsteatrarne, senast 1855. Efterpjesen, ett svenskt original i två akter, Affåärerk, var — ett studentspektakel; likt ett dylikt något omoget och ibland barnsligt, men fullt af godt lynne och qvickhet, befängda situationer, muntra kupletter och ur verkligheten förträffligt gripna typer. Spelet var ock på alla händer värdigt stycket: m:ll Fridorff var täck och behaglig, hr Roos en den ypperligaste typ för en affärsresande som gör i Wernamo-porter, och hrr Holmqvists och Lindblads utmärkta humoristiska framställning af två polska judar, som resa kring för att köpa hår, framkallade en ohejdad munterhet i salongen. Ått ett och annat må i stycket strykas förorda vi emellertid; först och främst det täta lyssnandet vid dörrarne, vidare upprepandet mot styckets slut af detsammas fabel, hvilket ju är alldeles onödigt, samt det malplacerade anfall, som inlagts mot en aktad militärskriftställare. Författaren inropades efter representationens slut i Lördags, men var ej tillstädes. — Till sist anse vi oss böra nämna, att Södra teaterns nya regissör, hr Otterström, vid uppsättandet af dessa båda stycken ådagalagt såväl noga uppmärksamhet på scenens fordringar som mycken smak. . — En hustru Stina Pettersson har blifvit ställd under tilltal tör det hon för några dagar sedan gjort försök att taga lifvet af sitt två år gamla barn genom att hälla i detsamma svafvelsyra. En i samma rum varande dalkulla hindrade dock den onaturliga modren från den ohyggliga gerningen. — ri —m-a ) — — — —56 GÖ n — Fran Utlandet.