Göteborgsposten – 19 november 1872, sida 1

Vedergällningen). Roman af mrs M. E. Braddon. (Ötrors från Engelskan). — Det var knappt värdt att besvära dig med den saken Jdå personen var en fullkomlig främling för dig och blott på temligen långt håll slägt till mig. — — Kors, jag trodde att det var en nära anförvandt; du har så bredt hattband som om du sörjde din hustru och vore färdig att gifta om dig igen så fort som möjligt; sådana enklingar bära alltid det bredaste sorgfloret. — Verkligen? frågade mr Walgrave med ett svagt småleende. Jag tillsade hattmakoreu att sätta på floret utan att lemna några bestämda föreskrifter rörande bredden. — Men säg mig allt som rör din slägting, Hubert. Du vet väl att jag intresserar mig för allt som rör dig. Var det en onkel eller en tant? — Intetdera; blott en kusin. — Men jag försäkrar dig, Hubert, att ett så bredt band ser något löjligt ut för folk som har sig bekant att du endast sörjer en kusin. Då måste bestämdt få det ändradt. D ) Fortaj fr. N:o 268,