Göteborgsposten – 16 november 1872, sida 2

Ira ord säga, att hela verlden afvaktar, att församlingen gifver stadga åt republiken genom ut förlänga Thiers presidentekap för vissa år och betrygga landet mot partiöfverrumplingar genom skapandet af en öfre kammare, hvilken måste på grund af sjelfva sin natur bilda ett konserverande element. Men, såsom vi förut sagt, stora svårigheter resa sig deremot. De moderata legitimisterna, under ledning af förre ministören de Larcy, ha på ett möte beslutat icke understödja Thiers förslag om upprättandet af den konservativa republiken. Det legimistiska bladet le Correspondantsäger, att Thiers söker ombilda Frankrike efter de amerikanska fristaternas förebild, men skall sluta med att bereda det Polens öde. Det radikala partiet, som vuxit till 80 röster, är lika beslutet att ej samtycka till någon författning, som utgår itrån den nuvarande kammaren. Gambettas tidning yttrar: Det republikanska partiet kan ej vara i ovisshet om, huru det bör bete sig i den förestående sessionen. De republikanska deputerade vända tillbaka till Versailles för att fastsatta den finansiela, militära och administrativa omorganisation, som kriget ålagt den i Februari valda kammaren och hvilken Thiers förklarat vara dess enda uppgift. I afseende på hela det öfriga lagstiftningsarbetet. hvilket går mer eller mindre ut på att gitva församlingen i Versailles en grundlagstiftande myndighet, förklara republikanerne, hvilka framför allt underkasta sig den nationala suveräniteten, att de på det fulllständigaste afhålla sig itrån delaktighet deri: non possumus. Bladet Libert6 anmärker i anledning häraf: Då den yttersta venstern, den yttersta högern, hela den moderata högern och en betydande del af högra centern nedlägga bestämd protest mot alla författningsförslag, blir det tydligt, att vi, då vi tänkte att taga ett steg framåt, endast taga ett steg tillbaka. Fastän Preussens landtdag redan i Tisdags öppnades, har likväl telegrasen alltjomt iakttagit den största tystnad rörande den vigtiga frågan om kretsordningen, hvilken så lifligt sysselsätter den tyska allmänheten och pressen. Den national-liberala pressen, som en tid visat en märkbar oro, har under senare dagarne åter fätt fläkt. Man talar neml. nu icke mera om utnämning af nya medlemmar af Herrehuset, utan om en genomgripande omorganisering af Herrehuset, en ombildning af denaa institution på en ny och mera tidsenlig basis. Planen till en sådan reform skall hafva utgått från eremiten i Varzin, furst Bismarck, som efter moget öfvervägande skall hafva tillrådt sin herre att begagna den närvarande krisen till ett organiskt lagstiftningsarbete, som kan återställa harmonien mellan båda kamrarne. Ja, fursten skall tillochmed ha skickat regeringen ett utförligt memorandum ang. Herrehusets ombildning, hvilket skall hafva erhållit både kejsarens och kronprinsens bifall. Huruvida så verkligen förhåller sig, kän: na vi ej. De liberala tidningarne äro i allmänhet väl sangviniska i sina påståenden. Den konservativa pressen visar åtminstone ännu icke någon försagdhet, om den än icke döljer en viss misstro till; Bismarck. .Herrehusets feodala majoritet uppmanas att infinna sig talrikt vid första sammanträdet för att motarbeta den at regeringspartiet understödde presidenten gretve Otto Stolbergs återval. Kreuzzeit. utvecklar i en ledande artikel, att det konservativa partiet alls icke är emot en reform af kretsordningen, utan blott vill afvärja dess ombildning i en radikal riktning hvilken ovilkorligen skulle slunga landet: anarki.