Göteborgsposten – 13 november 1872, sida 2

Franska nationalförsamlingen har nu åter sammanträdt, och anledning finnes att tro, att dess förhandlingar komma att bli ganska stormiga, såframt icke Thiers budskap innebåller sörklaringar, hvilka möjligen kunna törekomma en alltför stark koyflikt redan i början. Vi ha förut meddelat, att Thiers påtänkt vissa författningsändringar, hvilka hufvudsakligen skulle gå ut på republikens bestämda proklamering, förlängning för fyra år af Thiers presidentvärdighet, församlingens förnyande med omval af en tredjedel för hvarjo gång samt skapandet af en öfre kammare jemte vissa inskräokningar i den allmänna valrätten. Nu har högern inom nationalförsamlingen haft ett talrikt besökt möte, hvarå beslöts, att man skulle enhälligt rösta emot republikens proklamerande och sasthålla vid kompromisssördraget i Bordeaux, ur hvilket det närvarande statsskicket framgått. — Venstern och venstra centern synas vära ense med regeringen om republikens utropande och presidentrkapets förlängning för Thiers. I afseende på de öfriga punkterna är man ej ense. Venstern vill ha nationalförsamlingen omvald i dess helhet, vill ej veta af någon öfre kammare och icke gå in på någon inskränkning i den allmänna valrätten. Det har under sådana förhållanden varit af vigt för Thiers och hans anhängare att för sig vinna högra centern, men denna håller sig tillbaka och vill ej tillstädja några öfverläggningar inom församlingen angående författningsfrågor, förrän budgeten, jurylagen, undervisningsfrågan och åtskilliga andra vigtiga ärenden, som stå på dagordningen, blifvit afgjorda, må hända med skäl befarande, att annars denna sessiou skall komma att gå väl resultatlös förbi. Denna åsigt hos högra centern synes Thiers äfven hafva gillat, och han ämnar, om man får tro YIndep. belge, låta författningsfrågan hvila tillsvidare. Thiers finner sig äfven obehagligt berörd af presterskapet stämning emot bonom. Fastän ban gjort allt tör att emeka det och ställa sig väl med det, visar det honom likväl den öppnaste köld och har på sista tiden börjat tillochmed gå anfallsvis till väga emot honom. Det demonstrerar öppet i rojalistisk anda, och de upprepade vallfärderna anses vara förstuckna demonstrationer. I dagarne ha presterna funnit ett nytt sätt för dessa intrigers bedrifvande. Den monarkiska majoriteten i nationalförsamlingen hade nemligen beslutat den nya sessionens inledande med en allmän böndag öfver hela riket, hvilken blifvit af undervisningsministern utsalt till d. 17 d:s. Detta beslut ha de franska biskoparne användt så, att de i sina stift anbefallt den allmänna böndagens inledande med nio dagars böner, hvarmed början! gjordes d. 8 dis. Dessa böner hållas hvarje dag efter mescan och utgöras af Miserere och litanian till Jungiru Maria. D. 17 firas allmän nattvard. I klostren bedja hela dygnen tvenne munkar eller nunror vid hög: altaret. I sina herdabref härom till stiften ha nästan samtlige biskoparne uppmanat de trogj