Göteborgsposten – 12 november 1872, sida 2

Article Image
nelsade med det lifligaste bisall. Fran Utlandet. I dag sammanträder åter Preussens landtdag, utan att det en tid väntade kreerandet af nya medlemmar af Herrehuset hörts af och utan att Bismarck det ringaste rört på sig. Den liderala pressen visar sig högligen orolig. Man synes nu vänta, att regeringen skall framlägga för deputerade kammaren ett väl starkt modifieradt förslag till ny kretsordningslag, hvilket kammaren skall finna sig nödsakad att förkasta. I det fallet skall inrikesministern Eulenburg afgå, hvilket han dessutom skall gerna vilja, emedan han är uppledsen på sin befattning och vill gerna blifva ölverpresident (landshöfding) 1 sin födelseprovins Preussen. Presidentbefattningen här innehafves af en hr v. Horn, hvilken också uppgifves skola lemna den för att aflösa grefve Königsmarck som öfverpresident i Posen. Denne Königsmarck, som är en persona gratissima vid hofvet och god cavalier, nämnes just som Eulenburgs möjlige efterträdare. En sådan personvexling skulle likväl icke vara någon fördel för de nationalliberale, hvilkas organer, betecknande nog, nu föra ett mera hofsamt språk. Det är väl möjligt, att regeringen tvekar att taga ut steget och alldeles tvärt bryta med feodaladeln, af fruktan för att denna skall genast sluta sig till de klerikala och socialdemokraterna, hvilka synbarligen stå beredde att emottaga den nye bundsförvandten och skulle i det fallet kunna bilda en farlig koalition mot hela det bismarckska systemet. Det är en farlig väg, på hvilken man kommit in, men Bismarck är vän af politiska bazardspel och pointerar gerna högt. Han har ock gemenligen tur. Konung Johan och drottning Amelie af Sachsen ha firat sitt guldbröllop, hvars sestligheter skulle ändas som i dag. Dagen före deras börjande, det vill säga i Fredags, öfverraskade kejsar Wilhelm konungen och Dresdens befolkning med den glädjande nyheten, att de skansar, som år 1866 anlades söder om staden och hvilka sedan dess varit besatta af preussarne, skola slopas. D. 7:de mottog konung Johan de första deputationerna i anledning af guldbröllopet. En deputation från landtdagen, hvilken i följd af festen afslutat sina sammanträden d. 5:te, öfverlemnade till honom handlingar, genom hvilka 200.000 thaler skänktes till upprättande af tvenne stiftelser, den ena till folkupplysningens ändamål, den andra till förmån för qvinnor. En deputation från staden öfverlemnade till konungen 20,000 thaler att användas till välgörande ändamål. De sachsiska godsegarne ha skänkt en del exemplar af förädlade kreatursracer till de kongl. stallarne. Kejsar Wilhelm med gemål och son väntades i Lördags till Dresden. Emedan kejsaren undanbedt sig hvarje festligt emottagande, skulle förutom den k. sachsiska familjen blott en deputation från Dresdens kommunalråd få tillträde till bangården. Äfven konung Johans forne statsminister v. Beust, som efter den olyckliga utgången af 1866 års krig gick i österrikisk tjenst, anlände redan d. 6 till Dresden, För att underlätta samfärdseln mellan den gamla och den nya delen af staden, hade en pontonbrygga slagits öfver Elben, så att nu trenne broar sammanbinda de olika stadsdelarne. Konung Johan af Sachsen, som föddes d. 12 Dec. 1801, yngste sonen till prins Maximilian af Sachsen, har städse utmärkt sig för grundliga och omfattande kunskaper, för goda insigter som statsman, en outtröttlig arbetskraft och ett patriotiskt sinnelag. Han är som bekant både lärd och skriftställare, och hans under pseudonymen Philaletes utgifna öfversättning af Dantes Gudomliga Komedi gäller ännu såsom särdeles förträfflig och vittnar om vidsträckta kunskaper i det föreliggande ämnet hos öfversättaren. Han öfvertog regeringen d. 9 Aug. 1854 och har allt sedan ifrigt och verksamt skött de hit hörande angelägenheterna. Han bief d. 9 Nov. 1822 förmäld med den äfven år 1801 födda prinsessan Amelie Angusta, dotter till konung Maximilian Joseph at Baiern, en lika själfull som god qvinna, hvilken skänkt honom tvenne söner och sex döttrar, af hvilka den äldste sonen, kronprins Albert, född 1828, och trenne döttrar äro gitta. Ett af våra gårdagstelegram meddelade från England, att man der funnit sig nödsakad höja deskoutoc till 7 9, ett penninghris, hvilket, om det skulle bli af någon varaktigbet 2 . : 2222. TÅ mMnma FSunvavkha s Alla

12 november 1872, sida 2

Thumbnail