Göteborgsposten – 1 november 1872, sida 3

Från Utlandet. I Tyskland börjar oron bli allt större i avledning af det preussiska Herrehusets visade olust att vilja antaga den föreslagna kretsordningen. Och man fruktar tillochmed för, att Herrehuset skall, då det blir fråga om de nya lagarne om kyrkans och statens ställning till hvarandra, visa samma hållning och motsätta sig de äskade sörändringarne af det bestående. I alla fall fruktar man, att, om också dessa senare lagar skulle bli antagna, deras tillämpning skulle försvåras, om icke alldeles kringgås, ifall den närvarande kretsordningen skulle bestå. De liberala tidningarne visa stort misshumör, och det är märkligt att se, huru de ropa på att Bismarck skall komma och med sitt personliga inflytande få bugt på herrarne. Men Bismarck hörs ej af, och regeringen synes i ösrigt temligen kall, så att det väl är möjligt, att hon gerna ser hela lagen salla, kanske i tanke att sålunda kunna få till stånd en kompremiss, på hvilken regeringen skulle då allena vinna. Den nu bestående kretsordningen gifver åt vissa medlemmar en sjelfskrilven judiciel rätt på landet, således en lemnirg från feodaltiden. Det nya förslaget deremot vill, att denna domsrätt skall genom allmänna val tillfalla vissa förtroendemän, Nu är det möjligt, kanske tillochmed icke alldelos osannolikt, att regeringen vill ha kretsstyrelsen i sina händer hel och hållen, hvilket då skulle bli kompromissen. Det skall bli atintresse att se, huru saken kommer att i det hänseendet aflöpa. En vendisk skald — och det finnes få sådana — neml. presten Seiler i byn Lohsa vid Spreefloden har aflidit. Från Österrike meddelas den onekligen något egendomliga underrättelsen, att sjelfve biskopen Strossmayer nu affallit från sin under konciliet i Rom så energiskt förfäktade meving och proklamerat dogmen om håfvens ofelbarhet. Det måste vara någon märklig kraft, som kan sålunda omstämma den ene biskopen efter den andre. På grund af konfessionela tvister som utbrutit i Agram, har en massa menniskor deretädes öfvergått till protestantismen. Den bekante czechiske historieskrifvaren och språkforskaren Palacky har utgifvit en skrift, hvari han på visst sätt nedlagt sitt politiska testamente och tagit afsked af den offentliga banan. I denna skrift uttalar han sig i de kraftigaste ordalag mot tyskarne och säger sig Åuppgifva hvarje hopp om Österrikes bestånd, icke derför att han ej önskar det, utan derför alt Österrike är hemtallet åt tyskarnes och magyarernas herravälde. Den galiziska staden Jaryczow, med 2000 innevånare, har alldeles nedbrunnit. Elden uppkom genom några barns oförsigtighet, hvilka under sina föräldrars frånvaro lekte med tändstickor och cigaretter. Inom en timma stod hela staden i lågor. Räddning var omöjlig, kyrkorna, synagogan, skolorna och omkring 400 boningshus blefvo lågornas rof. Endast några få hus i yttersta ändan af staden räddades. Skadan uppgår till en million gulden. Några personer saknas. I Italien vill man veta, att påfven blir med hvarje dag allt svagare och mera gubbig. Han är mer än lofligt pratsjuk. Förgäfves söker Antonelli, den ende kardinal som, utan att tillhöra jesuiterpartiet, ännu bar något inflytande på honom, förhindra honom ifrån att låta offentliggöra sina oftast alldeles oöfverlagda tal. Med sin pratejuka förenar påfven den för gubbar vanliga envisheten. Kommunalrådet i Arqua, Venetien, har beslutat högtidligen fira d. 18 Juli 1874, Petrarcas femhundraåriga dödsdag. Arqua är i besittning at den store skaldens qvarlefvor, och fastän kommunen icke är rik, knappast vålmående, bar den likväl anslagit 4000 lire till kostnaderna för festen. Italiens pariament skall sammanträda d. 20 November. Den i Belgien nedsatta komite för diskuterande at planen till armåns omorganisering har ej kunnat enas om denna plan. De icke-militära medlemmarne af komiten ha sormelt vägrat sitt bifall till de militära resormerna. Några reformförslag härutinnan skola derför sannolikt icke komma att framläggas inför kammaren. Stora rådet i Gndve har beslutat, att hädanefter studerande af båda könen skola ega att fullt jemlika med hvarandra bevista universitetets föreläsningar. Detta beslut har framkallats af en petition, undertecknad af 30 damer i Genua. I Frankrike väntar man nu, alt Ba