Göteborgsposten – 31 oktober 1872, sida 1

under det jag låtit dig vänta hos madame Bouffante, sade hon likgiltigt; men det finnes åtskilligt som man ej kan afgöra i hast, och Bouffante har allt för mycket att göra för att komma hem till mig. — Hvilken outgrundlig vetenskap toilettevetenskapen är! Den klädning du nu bär, till exempel, sade han i det han med granskande blickar betraktade hennes drägt, tycke ej vara särdeles konstmessigt arbetad. Jag skulle tro att du kunde göra en sådan sjelf. — Utan tvifvel ifall jag hade blifvit inlärd i en klädsömmerskas yrke. Olyckligtvis uteslöt pappa den undervisniogen frånsitt program för min uppfostran. Madame Bouffante har skurit till denna klädning sjelf. Det är ett alldeles nytt mod som blott för tre veckor sedan blef infördt af franska kejsarinnan. — Och jag som ej genast vid ditt inträde i rummet märkte att det var någonting nytt! Hvilken barbar jag är! Men vet du, jag har sett qvinnor som förfärdigat sina egna klädningar — då jag var gosse. — Ej kan jag hjelpa att du lefvat bland besynnerligt folk, min bäste Hubert. Han tänkte på Grace Redmayne sådan han en Lördags eftermiddag sett henne sitta under det stora cederträdet, arbetande på en blå och hvit musslinsklädning, som hon bar till kyrkan nästa dag och i hvilken hon i hans ögon synts mer förtjusande än en skogsfe. Men miss Valiory var mycket vackrare än Grace, äfven utan toilettens tillhjelp — mycket vackrare men ej så älskvärd. (Forts.)