Göteborgsposten – 29 oktober 1872, sida 1

59 ar, 19 Okt., Alingsas. —— — — — — — Stockholms-korreshondensStockholm d. 26 Oktober. Bouppteckningen efter framlidne konungen har nu tagit sin början sedan kammarherre Lövenskjold Tisdags anlandt hit från Danmark, att i egenskap äf ombud för kronprinsen och kronprinsessan af Danmark öfvervara bouppteckningen, som förrättas af h. ec. justitiestatsministern enligt bruket då det gäller kungl. svenska sterbhus. Man inser lätt att rätt mycken tid och möda härvid tages i anspråk, ehuru man förmodligen har god ledning af den vid drottning Lovisas frånfälle gjorda uppteckningen och värderingen af boet. Utom annat är det säkert en mängd papper att genomgå och ordna. Ifråga om denna del af konung Carls qvarlåtenskap har ryktet berättat åtskilligt, såsom att många, at enskilda personer, å sammanlagdt ett betydligt penningebelopp, utfärdade förbindelser till den höge aflidne skulle, enligt hans tillkännagifna önskan, så snart som möjligt efter dödsfallet blifvit uppbrända. Då detta rykte föreföll oss något besynnerligt och ej rätt öfverensstämmande med lagliga tormer, hafva vi sökt upplysningar om förhållandet och från säker källa erfarit att någon uppbränning af värdepapper verkligen icke egt rum före bouppteckningen. Till utredningsman at boet skola vara utsedda: justitiestatsministern Adlercreutz, chefen för framl. konungens hofförvaltning frih. G. Åkerhjelm samt kammarherre Lövenskjold. Man behöfver blott kasta en blick på den af prof. Folke utarbetade och i Wien 1871 tryckta katalogen, med titel Die Kunstsamlungen Seiner Majestät des Königs Karls XV von Schweden und Norwegen zu Stockholm und Ulriksdal för att få ett begrepp om den storartade gäfva staten fått emottaga at framlidne konungen genom presenten af hans konstsamlingar. Katalogen, utarbetad på tyska derföre att författaren är tysk och derföre att den egentligen är ämnad för besökande främmande konstkänpare, är sjelf ett utmärkt prof på typografisk skicklighet. Titelbladet är försedt med ornamenter efter en komposition at Direr. Såsom prot på rikhaltigheten at samlingarne, som vid ett hastigt påseende tyckas till stor del förskrifva sig från 16:de 17:de århundradena, vilja vi anföra att pieser af stenkärl finnas: från Nieder-Rhein 79, från Preussen och andra tyska fabriker 54, af italiensk majolika 46, af holländsk fajence 60, tyska och andra fajencer 58 samt af svenska fajencer (mestadels från den gamla Mariebergs fabrik) 64. Kinesiskt porslin representeras af 158, japanesiskt at 35, Meissens fabrik af 139, tyska och holländska fabriker af 83, fabriken i Sevres och andra franska fabriker af 20 nummer, hvartill komma 38 pieser från obekanta fabriker. Afarbeten i glas finnas 51 venetianska, 51 tyska, 127 böhmiska, 26 speglar, 54 glasmålerier och i emalj 65. Arbeten i silfver och guld utgöra ett antal af 158. För öfrigt vilja vi endast nämna att dem största afdelningen är den som omfattar arbeten i trä, och under rubriken möbler förekomma 428 särskilda pieser, bland hvilka de många dyrbara väggskåpen af ek och valnöt särskildt tilldraga sig uppmärksamheten. Om ensamt dessa senare hvar för sig skulle realiseras, komme de tvifvelsutan att inbringa en betydlig summa. Förteckningen å samtliga dessa antiqvitetsoch konstalster slutar med inventariesumman 2208. Härtill komma sedan de å en skrifven katalog upptagna senare inköpta arbeten samt samlingarne af vapen och nordiska konstnärers taflor. Afräknas hvad konung Carl borttestamenterat är det föga troligt att någon större behållning — som ryktet öfverdrifvit ända till en million — kan finnas i boet; och skulle det derför komma i fråga att af staten begära pensioner för några af framlidne konungens äldsta tjenare, lärer det väl icke honnettement kunna nekas. Konung Oscars resa till Norge lärer nu vara utsatt till någon af dagarne i första hälften af nästa månad — d. 11:te säges det — men det förmodas att uppehållet i Kristiania denna gång icke blifver långvarigt, då arbetena inom regeringen för den stundande riksdagen kräfva H. M:ts härvaro. Huruvida II. M:t drottningen nu kommer att följa sin gemål på resan till Norge, är icke bekant och måhända ännu ej heller afgjordt. Man vet att H. M:t vill hafva med sig ledamöter at svenska statsrådet och några af dem komma derföre att åtfölja honom. — Utnämningen af personalen vid konungens svenska hofstat har försiggått och förmodligen äfven af den norska; hvad den senare angår, lärer det nog hafva tagits i betraktande, att då inga eller åtminstone obetydliga sterbhustillgångar efter konung Carl finnas i Norge, sterbhuset icke kan belastas med pensionering af den aflidnes norska tjenare, hvarföre det förmodas att de mestadels komma att ingå i den nya norska hofstaten. Huru härmed än må förhåälla sig, anses det dock afgjordt att konung Oscar, så i Sverige som Norge, icke kommer att antaga så.stor hofstat som den aflidne konungen, och detta är mindre underligt i en tid då den så hastigt fördyrade lefnadskostnaden drabbar lika väl statens öfverhufvud som embetsmännen, pensionstagarne samt andra, hvars inkomster icke låta höja sig på samma gång som varuprisen. Allt antyder att hofhällningen blir ordnad så ekonomiskt som med ett kungligt hofs värdighet är förenligt. Under förra yeckan har ett cirkulär utfärdats till konungens befallningshafvande, af hvilket man finner bekrältadt att regeringen är betänkt på att upphäfva eller modifiera de inskränkningar som lagen ännu stadgar för mosaiska trosbekännare att välja bostadsort inom riket, Man har skäl att tro, att denna åtgärd på visst sätt sammanhänger med en föresats hos regeringen att äfven för främmande trosbekännare i allmänhet införa en liberalare och mera tidsenlig lagstiftning, än den hittills gällande, ehuru man i afseende på denna måste erkänna att både regering och riksdag på senare tiden gjort mycket att förbättra dissenters ställning i Sverige. Veckoskriften Samtiden har i dag sysselsatt sig med det vigtiga ämnet Ålagstiftningen för främmande trosbekännarel, och gifvit i sin framställning deraf en intressant och som vanligt talangfull, om ock beträffande regeringens åtgöranden nog subjektivt uppfattad öfverblick öfver förhållandet. Riksdagen 1869 EK Å—ÅX—— Attack X Xr ks AA ka san FA 4 ff