Göteborgsposten – 23 oktober 1872, sida 1

af aktiekapitalet skulle en procent erläggas till staten och afgälden till staten ökas successive i mån af utdelningens tillväxt till 3 4, då årsutdelningen uppgick till 12 4, hvilka 3 4 dock voro den högsta afgift staten egde rätt att uppbära, utdelningen måtte stiga till hvilket belopp som helst. Revisorerna anmärka nu att staten aldrig erhållit något af denna utdelning, oaktadt till aktieegarne för 1870 eller 1871 utbetalats omkring 25 4 af ursprungliga aktiekapitalet, och yrka på att statens rätt härtill måtte tillgodogöras. Emellertid och då enligt protokollet hos fullmäktige i Riksgäldskontoret bolaget 1828 inlemnat en förbindelse att betala nämnda afgift till statsverket, lära revisorerna begärt att få se ifrågavarande förbindelse. Detta skall emellertid hafva mött den oväntade svårigheten att man icke kunde få reda på sjelfva dokumentet. Huru härmed förhåller sig, och om verkligen en handling rörande en statsinkomst på ett outransakligt sätt kunnat förkomma, torde man väl få upplysning af fullmäktiges förklaring, när en gång statsrevisionens berättelse blir i tryck synlig. Man har, och med skäl, länge betraktat Riksgäldskontoret såsom en föråldrad institution och yrkat på att till statskontoret och finansministern, såsom en verkligt ansvarig person, i stället för den delegation af fullmäktige Som nu de facto endast hafva en ansvarighet på papperet, skulle öfverlemnas bestyret med alla statens penningeaffärer; skulle det nu besanna sig att en handling at vigt för staten, och icke äldre än trån 1820-talet, förkommit, få anmärkningarne emot hela Riksgäldskontorsinrättningen en förökad pondus. Att saknaden af den skriftliga förbindelsen skulle befria bolaget från att fullgöra sitt åtagande till staten, är likväl föga troligt, och det vore intressant för allmänheten att få upplysningar i detta ämne från de personer, som saken närmast rör.