Hr Hallgren meddelade härefter åtskilliga upplysningar samt förklarade hvad målaren Gerles anmärkningar beträffade, att de slangar som användts vid brandposten i Stigbergsliden varit af olika tjocklek, hvarför någon villervalla uppstått innan de olika delarne blifvit sorterade. Vid denna tid på natten bade allt brandmanskapet varit sysselsatt vid sjelfva brandstället, hvarför endast en brandkarl kunnat lemnas i Stigbergsliden, men denne hade i flera år varit vid brandkåren och hade full insigt vid slangars hopsättning och skötande. Att telegrafappararaterne i såväl Tyska kyrktornet som i Carl Johans församl:s kyrktorn just vid brandtillfället varit i olag ansåg hr Hallgren ha varit beroende på en tillfällighet, som ej kunde törklaras på annat sätt än att dessa liksom det ibland händer med vanliga urverk på något sätt hängt upp sig. Med anledning af de anmärkningar som blifvit framkastade att brandfolket vid tillfället ej haft nog insigt i eldsläckningsväsendet anförde hr Ilallgren att de karlar som fört strålarne under åtskilliga år varit anställda vid brandkåren samt anhöll att bröderna L. och C. Grauers måtte få yttra sig i ämnet. Bröderna Grauers, som senare på natten skött hvar sin sprutstråle, lemnade ätven det intyg att brandmanskapet i allo gjort sin skyldighet samt ådagalagt både uthållighet och sakkännedom. På framställd fråga af hr Lindell huruvida hr Hallgren ansåg att det brandmanskap som nu finnes vore tillräckligt för att släcka en så pass vidlyftig eldsvåda som den nu inträffade svarade hr Hallgren att han egentligen ej ansåg sig skyldig nu besvara en dylik fråga, men ville dock ej törneka, att hans egen äsigt vore att brandmanskapets numerär Vore för liten för skötandet af en så pass stor eldsvåda som den nu timade samt upplyste att han vid brandkårens omorganisation begärt dubbelt så många man som nu finnas. Såväl genom polisundersökningarne som äfven i öfrigt har det ådagalatgs att poliskåren i fjerde distriktet (Majorna) vid eldsvådan utmärkt sig för raskhet och rådighet, hvarjemte poliskonstaplarne n:r 84 Anderberg och 70 Larsson gått så långt i sjelfuppoffring vid biträde af bergning för andra personer att de sjelfva fått största delen af sin lösegendom, hvarå de ej hade någon assurans, förlorad genom branden. Då några vidare upplysningar ej kunnat erhållas om eldens uppkomst samt inga ansvarseller ersättningspåståenden blifvit gjorda förklarade poliskammaren de hållna undersökningarne för närvarande ej föranleda till någon vidare åtgärd från dess sida. oe re