Göteborgsposten – 19 oktober 1872, sida 1

ning, att gubben Bloms universalarfvinge, f. målaremäst. hr C. Godhe, med varm hand till en af utredningsmännen i Blomska sterbhuset, litteratören M. Rubenson, öfverlemnat 20,000 rår, förutom den honom tillkommande provisionen som utredningsman. Under sådane förhållanden går det an att vara God(h)e Man. I en af våra landsortsstäder lärer under några år, i allsköns hemlighet förstås, ganska skarpa valagitationer bedrifvits, deraf bl. a. metoder den säkra begagnats att vederbörande betalt eljest röstberättigade, men för tillfället häftande valmäns kommunalutskylder. I år ansåg man sig emellertid ej behöfva detta, hvilket åter hade den obehagliga följden, att en kandidatens vän, genom hvilken transaktionen förut i all stillhet bedrifvits, eng afton på stadskällaren och i stort sällskap, af en valman, som denna gång häftade mer än lofligt — på tungan, öfverraskades med den i så mångas närvaro högligen besvärande frågan: Iö-ö-r p-å-å! A de herr-errn, som-om beta-ta-talar skattera-kattera : å-år ock-kså!