leraf vid mera framskriden ålder. När polistjenstemännen med en lätt knuff på axeln sökte göra sina ord tydligare. så svängde de sig blott rundtomkring ock stodo qvar precist på samma ställe. Det saknades icke heller här som vid den kungl. Ålit de paradet och förevisningen af Riddarholmskyrkan motsvarigheter till Stjernstolpes Käringssaga, der gumman som åsåg en lit de parade yttrar sin indignation och icke kan begripa hvad folket ränner för, det är nu elfte gången jag är här och jag ser ändå precist samma käringar. . Med den stora cour, som om Måndag gifves af den kongl. familjen å kongl. slottet för att mottaga staters och kårers sorgebetygelser, kan man anse högtidligheterna med anledning at konung Carls död i hufvudstaden afslutade. Dagen derpå, eller om Tisdag, afresa kronprinsen och kronprinsessan af Danmark och förmodligen äfven qvarvarande utländska utomordentliga sändebud. En utflykt har varit beramad till Gripsholm för de främmande gästerna, som under sin korta härvaro haft den lyckan att gynnas af en vid denna årstid ovanligt vacker vädersck, så att de något kunnat tå ett begrepp om Stockholms natursköna omgifningar. Såsom bruket är, då vid ovanligare tillfällen särskilda sändebud afsändas från det ena landets regering till det andras, hafva äfven denna gång de hitkomna representanterna för de främmande suveränerna fått emottaga svenska eller norska ordensdekorationer. Man tror sig likväl härvid bafva funnit att ordensutdelningen inskränkt sig till hvad enligt etiketten, hofven emellan, ansetts oundgängligast. De af sändebuden, som icke förut voro dekorerade med storkorset af Svärsorden, lära hafva fått detsamma och de som redan buro det hafva emottagit storkorset af S:t Olafsorden. Så lärer österrikisk-ungerske generalmajoren grefve Pejacsevic och nederländske generalmajoren Tolsma samt preussiske generalen Steinecker dekorerats med Svärdsordens storkors; ryske generalen Wrangel, preussiske generalen von Boyen samt baierske generalmajoren von der Tann hafva fått S:t Olafsordens storkors. Äfvenså omtalas att adjutanten hos österrikiska sändebudet kapt. Bakanovie (om namnet är rätt återgifvet våga vi ej garantera) erhållit Svärdsordens riddaredekoration. Om den aflidne konungens testamente gå fortfarande rykten utan att ännu något derom med visshet blifvit kändt; man vet blott att detsamma i närvaro af några så personer öppnats och att dispositioner skola vara träffade, hvarigenom såväl Ulriksdals samlingar som allt hvad på kongl. slottet gjorts för dess möblering och försköning kommer att förblifva i orubbadt skick; möjligen med undantag, hvad det senare angår, af specielt uppräknade, konungen enskildt tillhöriga effekter. Då man vet att den framlidne konungen sjelf dels inköpt, dels i gamla undangömda vrår på kongl. slottet uppsökt många konstföremål, såsom exempelvis dyrbara gobelins, sedermera uppsatta i slottets gemak, är det af intresse att erfara det dessa icke komma att lemna slottet och landet för att till Danmark öfverföras. Hvad som föreskrifvits om de på Ulriksdal befintliga dubletterna af sällsynta porsliner m. m., känner man icke. (Berättelsen om att cn af våra utmärktaste skådespelerskor vid kongl. teatern skulle blifvit ihågkommen i testamentet med en lifstidspension at 4000 rdr är helt och hållet gripen ur luften). Såsom en gång förut omnämnts, antages det vara afgjordt, att konung Oscar icke kommer att inflytta på kongl. slottet, under vinterns lopp åtminstone, och man har anledning tro, att H. M:t tillsvidare icke heller kommer att göra någon större förändring i sin hofstat, utan bibehålla status quo. Det har berättats att I. M:t ämnar göra en resa till Norge; men då personer, som derom borde vara underrättade, icke hört att en sådan för närmaste framtiden ifrågasatts, torde den först längre fram komma att företagas. Bland de vigtigaste, om ej det vigtigaste, af de ärenden som förekomma till nästa riksdags pröfning, står frågan om reformen af våra läroverk. Skolkomien har, som bekant är, till K. M:t afgifvit ett omfattande betänkande och man motser med stort intresse att få del af dess innebåll. Denna ifver är så mycket mer berättigad som det säges att betänkandet utmärker sig för en grundlig och omsorgsfull pröfring af ämnet och att flera tabeller, som tydliggöra med siffror omivistade förhållanden, äro inryckta i arbetet. Arbetets omfång — 270 å 280 skrifna ark — och mängden af sifferuppgitter gör likväl att tryckningen, som genast efter betänkandets aflemning till regeringen lärer hafva påbörjats, icke hinner att så snart, som allmänheten önskar, fullbordas, oaktadt man bestämdt vet att tryckningen påskyndas så myc ket som möjligt och att ecklesiastikministern uppdragit åt en skicklig person att uteslutande sysselsätta sig med korrekturläsningen. Trots dessa ansträngningar torde knappast med säkerhet kunna väntas att arbetet lemnar pressen förrän December månad ingått. I alla fall skulle det då blifva färdigt nog tidigt för att riksdagsmännen hinna taga del deraf innan den kongl. propositionen, som man antager komma att till riksdagen afgifvas, framlägges för densamma. Skulle komitens betänkande först öfverlemnas till några auktoriteter att derom yttra sig, vore ett skyndsammare afgörande otänkbart; men man hoppas och tror att ecklesiastikministern finner ärendet genom komitens arbete nog utredt för att derpå grunda en framställning till riksdagen. Vi tro att hans varma intresse för undervisningen bringar frågan, i hvad på honom ankommer, till en snar och lycklig lösning. På begäran af nästlidne riksdag har en komite sedan i somras, eller egentligen sedan i höst, då arbetena på allvar börjat, varit i verksamhet för att uttala sig med anledning af prof. Nordenskjölds motion om åtskilliga läroverks i hufvudstaden sanmanslagning till ett stort tekniskt läroverk, som har utseende af att vara ämnadt blifva ett tekniskt universitet. Komiten har till sekreterare lyckats få professorn vid teknologiska institutet hr G. R. Dahlander, en kunskapsrik och erfaren man, och då man vet att ej mindre ordföranden prof. Carlsson än ätven flertalet ledamöter äro lifligt intresserade för den tekniska undervisningen, kan man vara öfvertygad om att af deras arbete skall framgå ett för saken betydelsefullt resultat, äfven om de icke skulle anse sig befogade föreslå plan till hela landets tekniska undervisnings ordnande eller kunna gilla motionärens