vänetd DUKtryCKCrI. 104( LY. ungefär motsvarar bourgeoisien i landet. Den verkliga demokratien, Lallas regering genom alla, skulle med en, indisk befolkning, tre gånger talrikare än de andra klasserna, omöjligen kunna lända till någonting annat än att göra af alla de länder, der den vunne insteg, nya upplagor af de IIaytiska republikerna, ett slags Rödskinnseller Gulskinnsstater, till ohjelplig ruin för samhällsutveckling och civilisation. Juarez är en personlighet, som har blifvit lika orättvist berömd som smädad. Hans utmärkande egenskaper voro desamma som hela mestis-stammens, hvilken han tillhörde: list och vildhet. Men han hade på samma gång mycket mera energi än mängden af sina stamförvandter och han var i hög grad intelligent. Utan dessa egenskaper hade han aldrig hunnit upp till presidentstolen, och en gång väl hunnen dit, var den ihärdighet, hvarmed han klängde sig fast vid densamma, i mängdens ögon detsamma som patriotism. Den roll, som han spelade i kriget mot Maximilian, var i sjelfva verket helt naturlig i hans land; han begagnade sig af krigets rätt såsom man förstår den i de spansk-amerikanska republikerna. Och denna krigets rätt blifver ännu länge den enda rätt, som kommer att gälla i Mexiko. Hade Maximilians regering kunvat bibehålla sig, hade företaget varit bättre ledt och hade de hinder, som från Förenta Staternas sida ställde sig emot honom varit mindre svåra att öfvervinna, så skulle den europeiska och isynnerhet den tyska emigrationsströmmen otvifvelaktigt till en stor del ha vändt sig till detta rika och bördiga land. Och det är just europeiska elementer, en. korsning af den hvita och den infödda racen, som behöfs för att göra en demokrati möjlig i dessa länder, genom att upphäfva den på färgen grundade kastskilnaden, Det är sannt att hvad man hittills sett af blandningen mellan de hvita och den infödda racen icke fullkomligt visat de lyckliga resultater, som bruka uppkomma derigenom; den hvita racen har tvärtom förlorat något af sin moraliska öfverlägsenhet. Men äfven med denna ofullkomlighet har likväl bildat sig en befolkning med tillräcklig begåfning att kunna skapa elementerna till en politisk och social organisation. Attemellertid innan dessa elementer vunnit en tillräcklig grund vilja upprätta en demokrati, det är att göra ett våld på naturen, som gjort en så skarp och afgjord skilnad mellan de hvita och indianerna, och ett våld på förnuftet som icke kan tillåta att mängdens öfvermakt får förtrycka intelligensens och moralitetons ölvorlägsenhet. Huruvida en sådan blandning, som den vi här ofvan antydt, kan försiggå genom inflyttandot af nordamerikavarne, är mer än tviivelaktigt. Det ligger i dessa senares anda och karakter att undertrycka och utrota underlägsna racer, liksom dot också hos dem finnes en förmåga att föröka och utvidga sig, som undantränger allt annat. Denna erfarenhet skall Juarez parti, som stödde sig på Förenta Staterna; icke dröja att göra, och ifrån denna synpunkt har det 8. k. patriotiska partiet otvifvelaktigt misskännt sitt fäderneslands nationala intressen. Att Förenta Staterna en vacker dag skola uppsluka Mexiko, är deremot icke tvifvol underkastadt, men under hvilken form det skall komma att ske är svårare att på förhand säga. Att helt enkelt annektera hela det ofantliga Mexiko, såsom man gjort med Texas, låter sig icke gerna göra utan fara för den eröfraode nationen att till en del ombilda sig sjelf under försöket att assimilera med sig en så talrik nation af olika race; och Förenta Staternas folk håller lika mycket om ej mera än de flesta andra på att bevara gin bomogenitet. Att återigen tänka på att förstöra hela indianskaran i Mexiko vore lika, barbariskt som omöjligt. Oaktadt sin underlägsenhet, kanske just på grund af denna, är den indianska racen förtjent af intresse. Hvilken ädlare mission kunna civilisationens förstfödda folk ega än att draga upp ur mörkret och uppfostra dem bland sina bröder, hvilkas intelligens väl ställer dem lägre i skapelsens kedja, men som ändock, såsom erfarenheten visar, äro tillgängliga för kulturens och kristendomens förädlande ljus? Göteborg d. 11 Oktober 1872. Väderlekstelegrummet af gårdagen från