Göteborgsposten – 9 oktober 1872, sida 5

Article Image
Ilvarjehanda. Kusligt: Nevyorker-Times innehåller en artikel som lemnar oss utsigt till att under den närmaste framtiden ettdera brinna upp eller frysa ihjäl. Man har länge, skrifver bladet, haft en viss förmodan om, att norrskenet på ett eller annat obekant sätt står i förbindelse med solen. När norrskenet visar sig ofta och är mycket starkt, äro fläckarne i solen i utomordentlig verksamhet. Under sistl. Augusti månad hade vi här i Amerika det grannaste norrsken, som i mannaminne har visat sig. Vidare har norrskenet, som fordom var mycket sällsynt under våra breddgrader, under de senare åren otta förekommit och varit ovanligt praktfullt. Funnes det nu, som man antager, verkligen en förbindelse mellan solen och norrskenet, så måste det nyligen ha föregått eller också föregå fortfarande på den förstnämnda väldiga revolutioner. Man vet nu äfven att no-rskenet till sin natur är elektriskt. I veckan från d. 11 till d. 17 Aagusti visade sig icke blott norrskenet hvarje natt, utan i hela landet rådde ett så häftigt åskväder, att man förut knappt upplefvat maken. Kan man nu icke antaga, att det finnes en förbindelse mellan de elektriska naturfenomenerna och solfenomenerna? Alla europeiska astronomer påstå, att solen befinner sig i ett öfvergångsstadium. Tachini har med tillhjelp af spektroskopet upptäckt att oerhörda massor af magnesium ha framträdt i fotosferen. Vi veta;att brinnande magnesium framkallar ett mycket starkt ljus och en lika så stark hetta. Om nu de ofantliga massorna magnesium föröka solens värmekraft, kunna vi då icke tillskrifva dessa massors förbränning på solen denna sommars oerhörda värme samt det tidt och ofta återkommande starka norrskenet? Ty säkert är, att storartade förändringar försiggå på solen. Ponera nu, att magnesiumsmassorna förökas ännu mera och i följd deraf hettan, så att vi istället för vinter få en tropisk sommar! Och tänk bara, om solen följde åtskilliga fixstjernors exempel och försvunne för evigt! I det ena fallet skulle en outhärdlig hetta, i det andra en mördande köld bli följden. I båda fallen skulle lifvet på vår planet upphöra. Vvatten och eld. I Molde i Norge var för någon tid sedan en af de vanliga, cirkelrunda vattenkarafferna nära att anställa eldsvåda. Karaffen stod nemligen på ett bord utsatt för solstrålarne, hvilka föllo derigenom som i ett solglas och antände bordduken, kolade bordskifvan och utan tvifvel kunnat anställa oberäknelig skada, om ej faran i tid blifvit upptäckt. RT D.eEeet. —

9 oktober 1872, sida 5

Thumbnail