Göteborgsposten – 8 oktober 1872, sida 1

Vedergällningen)). Roman af mrs M. E. Braddon. (Öfvers. från Engelskan). Himlen vete hvarifrån flickan erhållit sina begrepp om en gentlemans utseende, så vida det ej var från kyrkoherden, en liten rörlig gubbe som alltid grälade med en eller annan at sina församlingsbor, eller från adjunkten, en förskräckligt lång tjugotvåårig ung man, hvilken såg ut som om han ännu ej hade upphört att växa ur kläderna. — Han ser ut som en gentleman, upprepade Grace drömmande. Mr Walgrave bor verkligen den pregel af gentlemannalikhet, som är så svår att förvärfva af den som ej eger den af naturen. Han var af medellängd, eller kanske något deröfver; hans ansigto bar spår af mattighet efter en nyss utstånden sjukdom och kunde knapt kallas vackert; han hade mörkbrunt hår, som började glesna något i främre delen af hufvudet, en hy, mörk nästan som en utlännings, grå ögon, som tycktes svarta, en örnnäsa, en sarkastisk mun — en mun som kunde vara mycket uttrycksfull, men också ej yttrycka någonting alls, ifall det komme derpå ) Forts; sr. N:o 233.