Göteborgsposten – 7 oktober 1872, sida 2

kä wr Från Elsas Lothringen har, enligt Soir, ej mindre än en tredjedel af innevånarnes hela antal utvandrat för att vid optionen undgå att betraktas som tyskar. Befolkningens antal var under Frankrikes välde 112 million. Metz, som före kriget hade mer än 60,000 innevånare, har nu en besolkning af endast 10,000 själar. Omkring 18,000 af stadens innevånare ha under de sista fjorton dagarne lemnat densamma. Af utvandrarne ha endast genom Nancy, der de erhållit hjelp, passerat ej mindre än 88,000 personer. Det är någonting kollossalt i denna utvandring, hvilken på ett dräpande sätt vederlägger det af de tyska organerna och deras etterapare i andra länder så ofta idisslade påståendet, att befolkningen i Elsas var ösvervägande tyskt sinnad. Man kan neml. lätt tänka sig, att de utvandrade endast utgöras af sådana, som utan för stora olägenheter kunnat gifva sig af. Af de qvarvarande är naturligtvis den vida öfvervägande delen äfven franskt sinnad; fastän den ej kunnat optera på grund af för dem vigtiga förhållanden. Det låter derför litet eget, då den officiösa berlinertidn. Prov. Corresp. säger med avledning af optionen: Genom utvandringen af de franskt sinnade innevånarne skall det nya territoriet hädanefter vara i ordets fullaste bemärkelse ett tyskt land. De förluster, som kunna för tillfället drabba landets produktionsförmåga, skall ersättas genom dess nära förening med Tyskland. Nationens sympati och myndigheternas ifver skola täfla om att åstadkomma Elsaoch Lothringens inre annektering, så att befolkningen kan med glädje och stolthet lära känna, att den återvändt till full lifsgemensamhet med det tyska riket. Frankrike har i en note till Schweiz? regering förklarat, att, i trots af den nya tulltarifferna, bestämmelserna i handelsfördraget af 1864 mellan Schweiz och Frankrike skola komma att samvetsgrannt hållas. Flere skeppsredare ha tillstält handelsministern kraftiga klagomål mot den nya lagen om handelsfartyg. De påstå, att den förmån, som tillkommer åtskilliga skeppsbyggare och redare icke uppväger den skada, som producenter och konsumenter i allmänhet lida genom det förhöjda priset på råämnena och säden, hvilka förr infördes i Frankrike under främmande flagg. Det påstås, att nästan full öfverensstämmelse råder mellan England och Frankrike angående den nya handelsöfverenskommelsen och att man endast har några betydelselösa punkter samt stenkolsfrågan att lösa. Flere radikala pamfletter, riktade mot Thiers, ha blifvit gripna, och deras författare och tryckare skola dragas inför rätta. Flera bonapartister ekola jemväl åtalas för liknande brott. . Till skattkammaren ha redan influtit af lånat 1400 mill, af hvilka 800 mill. representera föreskrifna inbetaloingar och 600 min. liqviderats för departomentens påskyndade bofrielse. Från Madrid skrifves d. 2 d:s, att Escurial träffats af blixton. Pasco de los Reyos sattade old, och lågorna spredo sig ögonblickligen mot bibliotheket, palatset och kyrkan. Ett torn har redan störtat in. Ett extra tåg med sprutor och aprutmanskap har lemnat Madrid. Äfven konungen har begifvit sig dit. (Enligt ett af dagens telegram, bar dock elden blifvit släckt och bibliotbeket räddats.) Man hade d. 1 d:s velat i Paris egna Thiers sin hyllning, som demonstration mot Gambetta, under ett besök som han väntades skola göra på italienska operan. Men Thiers var nog klok att undandraga sig denna ovation. Från Tyskland meddelas den för protestantdagen i Osnabräck hedrande underrättelsen, att nämnde protestantdag fattat ett beslut, som förklarar alla kyrkliga läroformler för menskliga lärosatser. Man har upphöjt dem till vilkor för saligheten och anhängighet till kyrkan; detta betyder ett affall från reformationens grundsatser och en kränkning at den evangeliska kyrkans rättslighet. Den evangeliska kyrkans enda grund är Kristi person, lära och verk, upptagen i fri öfvertygelse och bekräftad genom kärleken. Protestantdagen fordrar, att man skall upphäfva presternas edgång i afseende på bekännelseskrifterna och ersätta eden med löftet om trohet mot de protestantiska grundsatserna. Måtte det svenska kyrkomötet en gång komma till samma upplysta beslut. Då först skall det vakna fullt andligt lif inom kyrkan. Protestantdagen har äfven beslutat att träda i förbindelse med den gammalkatolska rörelsen och att inbjuda dennas ledare till blifA